lördag 24 juli 2010
Försvunna glasögon
av någon anledning kommer alltid mina glasögon bort. Jag borde ha dem på näsan eftersom jag är närsynt (och numera även översynt som de flesta blir). Men när jag går hemma och skrotar eller sitter framför datorn eller läser då har jag dem inte på mig. Inte när jag lagar mat heller, hatar att putsa dem och det måste man när man har stekflott överallt.
Alltså tar jag av mig dem och lägger dem på ett, som jag tycker då, bra ställe. När det gått ett tag så behöver jag dem och då är de borta. Totalt försvunna. Jag irrar omkring med min närsynta blick och letar. Det gör liksom inte saken lättare att vara närsynt....
Upp och ner för trapporna, in och ut genom rummen. VAR är de förbaskade glasögonen. Jag eller min käre man som blir inkallad som specialtrupp att hjälpa till att leta brukar hitta dem till slut. Och då är det lugnt till nästa gång...
Har många gånger funderat på varför jag inte lägger dem på samma ställe varje gång. För om jag gjorde det så borde jag ju kunna ha koll. Är det mitt undermedvetna som vill att hjärnan ska motioneras? Som hittar på fåniga klurigheter för att hålla mina hjärnceller på topp?
Av någon anledning gör jag likadant med nycklar. Vet inte hur många olika handväskor jag köpt med olika specialfack för att kunna hålla reda på mina nycklar. Och ändå försvinner de hela tiden. Har slarvat bort två uppsättningar jobbnycklar. Men förstås hittat dem så snart jag kvitterat ut nya. Pinsamt är bara förnamnet.
Nej, nu är det jag som målar en skylt där det står "parkeringsplats för glasögon" och skaffar ett långt snöre att hänga om halsen med nycklarna i.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
tack för din kommentar, hälsar Ulla