Hundslagsmål

det har varit en kamp om vem som bestämmer mellan vår hund och vår dotters hund ända sedan Asta var valp. På något sätt kan de inte bestämma vem som bestämmer, om man kan säga så. Båda är tikar. Nu när Asta är vuxen och dubbelt så stor som Polly så blir det där lite mer påtagligt. Konstigt egentligen för Asta är rätt vek mot alla andra hundar. Vår granne har en pytteliten tik men vår jättestora Asta lägger sig ner direkt när Kajsa kommer.

Igår rök Polly och Asta ihop här hemma så jag trodde Asta skulle skada Polly rejält. Först försökte jag sära dem med hjälp av "handkraft", inte det trevligaste uppdraget precis när två hundar slåss som galningar. Och det låter fruktansvärt om dem. Fick i sär dem men sen rök de ihop igen. Då fick jag tag i en gammal köksstol där sitsen åkte av i farten och använde den som en lejontämjare. Vilken syn det måste varit! Två hundar som slåss, morrar och biter, barnbarnet lilla I som blev livrädd och illhojtade och jag i full fart med stolen.

Men det funkade. Lilla I blev rädd för hon trodde att både hennes Polly och hennes mormor blev skadade, men som tur var gick det bra.

Sen släppte vi ut dem på gården och där funkade det utmärkt. Maktbalansen var tämligen god.

Nu händer samma sak idag på morgonen. Vi släpper ut dem. De funkar hur bra som helst. De vill gå in. Jag släpper in dem. Och de ryker ihop igen direkt. Så det blev fram med stolen en gång till. Denna gången skrattade lilla I, för hon tyckte nog mormor såg rolig ut i pyjamas och med stolen, utan sits, i högsta hugg.

Men nu undrar jag - varför är de sams utomhus men inte inomhus?