lördag 30 april 2011

Valborgsmässoeld

 eller heter det majbål? Det brann som bara den i alla fall, och gnistorna yrde runt där vi stod. Men det är något visst med denna sed tycker jag. Man bränner upp allt gammalt, både fysiskt och mentalt, på något sätt.

Vi brukar varje år, efter att ha ätit en god middag, gå från vår egen lilla hemby till grannbyn  några kilometer bort där man eldar valborgseld. Brasan ligger precis jämte en liten sjö. Hela byn samlas, nästan i alla fall. Vi har egen talare och en egen lokal kör som brukar sjunga. Men i år gick vi hem innan sången började eftersom vår hund inte gillade inte att få all rök i nosen och våra god vänners hund att fått upp doften av en löptik:-)

Hemma igen åt vi efterätt, färska jordgubbar, melon och en väldigt god vaniljglass.  Och pratade och hade trevligt tillsammans.
Vaför inte lyssna lite på majsång här istället: http://youtu.be/JgrNj_6A9rE

fredag 29 april 2011

Ta lagen i egna händer

i vår lokaltidning har debatten gått hög senaste dagarna efter att en hundägare sprayat ner en annan persons hund med någon slags "skyddspray". Den nersprayade hunden var lösspringande, och förmodligen blev den som hade sin hund kopplad rädd eller irriterad när den lösa hunden kom springande mot honom.

Denna tiden på året SKA hundar vara kopplade enligt lag, detta för att skydda "djurbebisarna" i naturen. Det är inte ok att ha dem lösa nu anser jag, trots att jag är hundägare. En hund mår inte dåligt av att vara kopplad. Behöver de rusa av sig, så kan man jogga eller cykla med dem.

Många är hundrädda och de måste vara livrädda om det kommer en lös hund mot dem. Oavsett om den är stor eller liten. Jag har själv haft fobi mot spindlar och jag kan lova att trots att jag vet att det inte finns några farliga spindlar i Sverige spelade det ingen roll alls om det var en yttepytteliten eller en jättestor. Jag fick panik ändå.

Ingen hund lyder till 100%, så är det bara även om jag vet att vissa har bättre pli på sina än vad jag exvis (borde) ha på min:-)

Dock anser jag att man aldrig ska ta lagen i egna händer, vilket den attackerande mannen faktiskt gjorde.  Inte i något sammanhang även om tankarna på rejäl hämnd dyker upp. Men det är det som är skillnaden på den som är "normal" - han/hon stannar vid tanken, men den andra passerar gränsen. Öga för öga, tand för tand är inte den bästa lösningen, för våld föder våld.

onsdag 27 april 2011

Vårt eget by-zoo

var ute på kvällspromenad med hunden. Oj, vad många djurarter vi träffade på. Kossorna i hagen, ja de är redan ute! Tofsvipa. Ett ståtligt svanpar. Några rådjur som betade i skogsbrynet. En överkörd orm - kollade inte så noga vilken sort men det var nog en huggorm för det finns rätt gott om sådana här. Tyvärr så börjar även de spanska skogssniglarna dyka upp nu. (mördarsniglar). Läste i tidningen att det varit en kanonbra vinter för dem och för fästingar eftersom snön skyddat dem. Lär bli ännu fler än förra året:-(

Och så fick jag syn på maskrosor som blommade! Detta ogräs som ändå är så speciellt, det påminner om sommaren. Vitsippor och vårgäck. Tulpanerna blommar redan i rabatten. Vi har en jättestor lönn på vår tomt och hela trädet är nästan självlysande grönt, så vackert. Björkarna har också redan slagit ut. Det känns som hela naturen fullkomligt exploderar i värmen. Härligt!

Overklighetsbubblan

känns som jag befinner mig i en bubbla. Det känns overkligt. Vi gör saker, planerar saker. Men det känns inte verkligt. Datum för begravning, blommor, annons och allt annat praktiskt som ska göras. Kan inte få in i mitt huvud att allt det där handlar om min pappa....

Jag känner mig lite okoncentrerad och kan inte riktigt ta mig för något vettigt, inte ens skriva i min blogg som några kanske märkt. Inspirationen är inte här just nu.

På jobbet så rullar det på, men inte med någon entusiasm. Det går mest på rutin just nu. Att ha ett kreativt jobb kräver lugn och ro, inte kaos i själen. Så det är bara att ta en sak i taget. Ett steg i taget. Och låta det få gå lite saktare än vanligt,

tisdag 26 april 2011

Jag har valt text i pappas annons, en av de vackraste jag vet

Må din väg gå dig till mötes

och må vinden vara din vän,
och må solen värma din kind,
och må regnet vattna själens jord.

Och tills vi möts igen
må Gud hålla,
hålla dig i sin hand.

Psalm 730 (irländsk bön)

Tidig morgon

jobbardags igen och väckarklockan skräller obamhärtigt i mitt öra. Stiger upp och går ner i köket, öppnar altandörren och låter den friska morgonluften strömma in. Hör fåglarna kvittra för full hals. Solen skiner med ett blekt vårljus. Det ska bli 18 grader varmt idag, står det i morgontidningen.

måndag 25 april 2011

Enkla nöjen

idag har fyra generationer kvinnor varit och shoppat i närmaste stads stora galleria. Det var mamma som behövde en vit blus så då for vi dit tillsammans - hon, jag, äldsta dottern U och hennes äldsta dotter A.

Barnbarnet A och jag roade oss med enkla nöjen men ack så roliga: åka rulltrappa upp och ner och ta ett extra varv i svängdörren. Oj, vad vi skrattade:-)

söndag 24 april 2011

Skattjakt efter påskharen

började dagen med att besöka "Himlaliv" en barngudstjänst som hålls varannan vecka i en av kyrkorna i kommunen (den mest välbesökta gudstjänsten av alla - nästan alltid fullsatt). Idag var det fest för Jesus har ju blivit "uppstoppad", eller var det "upphoppad" (uppstånden) - funderade barnen;-)


Ikväll hade våra gulliga döttrar med familjer ordnat påskbuffé för oss och mamma. Vi har alltid annars varit hemma hos oss och firat påsken men i år är ju vår situation helt annorlunda och därför bestämde tjejerna att fixa det hela. Så gott och fint hade de ordnat för oss.

Påskharen (läs mormor Ulla) bidrog med olika skattkartor till de större barnen. Jag hade gömt påskägg på tre olika ställen i trädgården och de fick använda kartorna för att hitta dem. Ett uppskattat inslag, det märktes.

Minstingen fick, dagen till ära, ett eget bord att sitta vid. Där satt hon snällt en stund och åt köttbullar och prinskorv men hon är för social för att sitta ensam så strax "minglade" hon runt till oss andra med sitt soliga leende.


Barns klarsynthet

min yngsta dotters yngsta dotter I, 5 år, tröstar mamma när hon gråter (för att hennes morfar precis lämnat oss) genom att säga:

-Gråt inte mamma, han är bara död. Det är inte farligt.

Påskaftonmässa till midnatt

avslutade påskaftonen med att besöka vår lilla bykyrka där det var midnattsmässa. Den började i en sorgsen ton med en underbart vacker sång framförd av en solist som sjunger fantastiskt. Det enda som hördes var hennes vackra stämma i en nästan mörk kyrka. Tårarna rann på mig under hela tiden hon sjöng den sången.

Så kom ljusprocessionen och det blev ljusare och mer hoppfullt. Ännu mer vacker sång och fint tal av prästen. Mässan avslutades strax efter midnatt och vi åkte hem i mörkret under en stjärnklar himmel, lite gladare i sinnet.

lördag 23 april 2011

Hajen!!

på vår väg till havet passerar vi en liten insjö. Där finns en haj:-)


(några kreativa personer har målat en sten)

En dag dag vid havet

vi tog min mamma med oss på en tur till havet idag. For genom ett vackert vårlandskap med vitsippsbackar och ljusgröna björkar, så oändligt vackert.



 Väl framme åt vi en underbart god lunch på stadens rökeri som ligger precis nere vid havet.


Och kan man tänka sig, jag hittade även blåsippor. Vet inte om jag någonsin tidigare sett "vilda" blåsippor,



Det blev en nostalgiresa för oss alla tre eftersom vi besökt de här platserna många gånger med pappa. Men det kändes fint och vädret var helt fantastiskt.

fredag 22 april 2011

Björkarna har slagit ut

solen värmer så det känns som det är mitt i sommaren. Våren är här med buller och bång. Skönt med värme. Skönt med ljus.

Långfredag idag. När jag var ung så var det inte öppet någonstans. Ingen bio, ingen dans, inget bra på TV. Det enda som var tillåtet var medlemsdans. Så några startade en klubb här i vår lilla ort där det kostade 1 kr att vara medlem. Var man medlem så kom man in på dansen. Kreativt!

Idag märker nog bara de som går i kyrkan att det faktiskt är en stor kyrkohelg, den största faktiskt. Allt annat är som vanligt, butikerna har öppet, bio med mera. Vem ska säga att det var bättre förr......;-)

torsdag 21 april 2011

Tiden stannade till en stund idag

min store starke pappa har lämnat oss. Lugnt och fridfullt somnade han in med mamma, min bror och mig hos sig. Det känns både overkligt och sorgligt, fast han var så sjuk och vi var förvarnade. Hur mycket man än tror att man är förberedd så är man det inte.

Pappa har haft ett långt och bra liv. Han arbetade med sitt älskade företag tills för ett halvår sedan, trots att han blev över 84 år gammal.

Jag vet att änglarna i himlen har fått en kompis att snacka och debattera med nu. Pappa, saknar dig redan!

tisdag 19 april 2011

Vårsolen - rena vitaminkicken

började min påskledighet efter lunch idag och åkte hem och satte mig på altanen i solen. Den här första vårsolen är verkligen vitaminer för både kropp och själ. Än är det inte för varmt i luften och solen värmer lagom skönt. Det är ljuset jag behöver nu.

Tyvärr ger jag mig alltför sällan tiden att sitta still och bara koppla av. Men idag satt jag nog en timme i alla fall, hann till och med bli lite solbränd:-)

måndag 18 april 2011

Inga normala mammor?

läser i senaste numret av tidningen Kattis om olika mammatyper. Där beskrivs dramaqeen-mamman, besserwisser-mamman, martyr-mamman, kompis-mamman, ego-mamman, supporter-mamman och oros-mamman. Ingen av dessa typer beskrivs särskilt positivt. Var finns den helt vanliga mamman...?

Dramaqueen - självupptagen och tar plats
Besserwisssser- vill alltid ha rätt och tillrättarvisar inför andra
Martyr - ger en skuldkänslor
Kompis - vill inte vara förälder
Ego - ger dig ingen tid för hon sätter sig själv först
Supporter - hyllar allt du gör och vågar inte säga ifrån
Oro - bekymrar sig ständigt

Känner inte att jag hör hemma i någon av de grupperna, även om jag nog kan ha drag av flera. Fast det där kan jag nog inte bedöma själv, det får mina döttrar göra:-)

Men varför ska det alltid sättas etiketter på folk och stoppa in dem i olika fack? Det finns kanske en del mammor som är exakt som som de där typerna, men de flesta försöker nog så gott de kan utifrån de förutsättningar de har.

söndag 17 april 2011

Vårfint på verandan

Påskris med vita fjädrar och turkos fåglar

Zinkbaljan fylld med "förgätmigej", penseer och påskliljor

<3 <3 <3 <3 <3

Hittade denna fina tygpåse till min kruka med timjan, fin eller hur!

Någon sa

att det skulle bli sol hela helgen, det var tydligen i en annan del av Sverige än där vi bor....

Kollade nyss på yr.no, den väder-sajt som jag litar på mest. Den visar en stor sol torsdag - måndag nästa vecka, alltså precis över påskhelgen!

Idag ska Asta och husse gå på spårkurs. Att spåra är jättenyttig hjärngymnastik för en hund. När vi gick valpkursen fick hon testa att spåra en gång, och då blev hon "bäst i klassen". Återstår att se om takterna sitter i fortfarande.

lördag 16 april 2011

Glasveranda - äntligen!!

vi bor i ett hus på landet som vi hyr. Perfekt för oss som redan ägt ett hus en gång och som nu bara vill bo bra utan att äga.  Det är många fördelar. Det finns en fin trädgård som hyrsvärden sköter om :-). Går något sönder så är det bara att säga till.

Däremot kan man självklart inte göra precis vad man vill när man inte äger huset, utan vissa saker måste man få lov till. Vi har under åren fixat och donat inomhus med tapeter, målning och annat (med värdens goda minne). Men ända sedan jag flyttade in här har jag drömt om att få en "glasveranda" i stället för altanen som finns här nu. Med en inglasad altan kan man njuta tidigare av våren och senare av hösten. Man får mer plats och förlänger årstiderna. Kort sagt - man kommer närmare naturen utan att behöva frysa när det är kallt eller bli våt när det regnar eller tillrufsad när det blåser:-). Det blåser nämligen ofta från väster i vår by (här blåser faktiskt nästan jämt) och altanen ligger i väster.

Vår hyresvärd har nu sagt ok till att vi tar fram en plan för hur det ska se ut. Sen får vi se vad det innebär, men det känns så oändligt spännande!

fredag 15 april 2011

En riktig mardröm

blev glad när klockan ringde, även om jag var tröööött, för jag var mitt i en mardröm. Hade precis sett en bil sprängas och strax därefter upptäckt att det var två kollegor till mig som sprängt den. De hade sett mig och visste att jag "visste". Jag hade hamnat på någon slags fest för dem och deras gilikar och nu ville de att jag skulle smaka på maten, som jag visste att de hade förgiftat.  Jag vägrade äta genom att säga att jag redan hade ätit. Det vällde in folk på festen som jag kände igen och som jag häpnades över att de var med i samma "parti" som dem.

Hade precis lyckats lura i dem att jag blivit magsjuk av en dålig räka och lyckats fly när klockan ringde!

Antar att drömmen har samband med att det är ganska stor oro i mitt liv just nu. Men det är inte ofta jag blir glad när klockan skräller i mitt öra:-).

Läser du detta kollega AM som sitter i rummet jämte mig, så gå genast ur det där hemska partiet och sluta spränga bilar (hahahahaha!!)

Över 10 000 sidvisningar - waooo!

tack till alla er som läser min bogg, och tack till er som skriver kommentarer. Jag är glad och ödmjuk att ni vill läsa det jag skriver!

Det är så roligt att skriva. Kommer väldigt ofta på mig själv att tänka "detta är ett bra bloggämne". Man blir liksom lite mer "mindful" när man bloggar:-)

torsdag 14 april 2011

Kvälls-blaskor

läste i Aftonbladet att det ska bli rekordvärme i påsk med temperaturer upp till +20 grader. Hoppas att det som står i kvällstidningen är sant för en gång skull;-)

Jag tycker att kvällstidningarna rent generellt passerat anständighetsnivån för länge sedan. De verkar tro att de har rätt att skriva vad de vill och döma vem de vill. Utan hänsyn.

Häromdagen gick de exvis ut och publicerade namn och bild på första sidan att en känd person blivit tagen för knark. De som läser löpsedlarna tror förstås att det är sant. Hur lätt blir det som oskyldig, för den som är det, att få någon att tro på dem efteråt?

Idag skriver man även ut namn och visar bild på olika personer som är åtalade för brott, långt innan de är dömda. Klart man inte ska begå brott, men är det tidingarnas sak att avgöra vem som är skyldig eller oskyldig? Vi kanske kan avskaffa domstolarna och sätta in skvallerjournalister istället....

När jag var i tonåren var min högsta önskan att bli journalist, men den typen av journalistik hade jag aldrig drömt om.

onsdag 13 april 2011

Vardagshjältar

är alla de som jobbar inom sjukvården. Förstår inte de som klagar på den svenska vården. Så gott som alla jag mött har empati, engagemang och kompetens trots att deras situation är tuff. När man sitter på sjukhus i många timmar hos någon som är sjuk så märker man verkligen hur personalen får springa runt som ekorrar för att hinna med allt och alla. Och inte en sur min!!

Droppmaskiner som hakar upp sig, någon har kissat på sig, någon vill ha vatten, en annan ska ha medicin. Och så vidare - hela tiden! Dåligt betalt, obekväm arbetstid och många tuffa upplevelser har de varje dag. Men de orkar ändå bry sig!

Så du som klagar på vårdpersonal:
"Walk a mile in their shoes, just walk a mile in their shoes. Before you abuse, criticize and accuse.
Then walk a mile in their shoes"

tisdag 12 april 2011

I väntan på sommarsol......

Astas fåtölj

vi har en gammal öronlappsfåtölj som egentligen ska till soptippen men den hamnade istället ute på vår altan. Den betraktar Asta numera som sin egen och hon verkar trivas rätt bra i den ser det ut som :-)



"Inget" på tv

kollar på tv-programsutbudet. Hittar inget, jag menar inget, som jag vill se. Tyvärr är det oftast så för min del. Vi har tv via bredband och tillgång till massor av kanaler, men det hjälper inte ett dugg. Känns snarare som ju fler kanaler desto mindre att se. Vi kanske är bortskämda med för många val? Eller kan det vara så att kvaliteten verkligen är sämre nu förtiden? Låter som en gnällig tant, jo jag vet.

Låt oss se vad som erbjuds:

1. Huset fullt av hundar. Nej, jag vill inte se hundar i en "dokusåpa". Hundar som väljs bort.
2. Hemlös - om missbruk. Nej, det blir för tungt.
3. Navy CIS, kriminaldrama. Nej tack, jag tycker deckare och sånt är läbbigt,
4. Ishockey, nej tack (det har jag skrivit blogginlägg om tidigare).
5. Plastkirurgerna. Skulle kanske titta på det och se vad jag borde fixa till för att bli vacker?

Sen har vi minst 15 kanaler till som sagt var. Ge mig gärna tips på något som du tycker är sevärt.

måndag 11 april 2011

Mamma byter bo?

varför i hela friden ställer man upp i ett sådant TV-program? Två familjer som "byter" mamma under en vecka medan TV spelar in. Självklart väljer man personer så att så många konflikter som möjligt uppstår så TV-publiken kan sitta hemma och "gotta sig" åt att de i alla fall inte har det så illa själva. Eller varför tittar man? Får ofta höra av folk som kollar på såna program att "det är så intressant med konflikter". Näää, säger jag. Får inte ut ett dugg av att kolla på "Svensson" som bråkar, super, har sex, köper som galningar i TV eller som gör bort sig på andra sätt.

Hur är det ställt med människor som vill delta i dokusåpor, har de ingen självrespekt kvar? Är priset att bli kändis inte lite väl högt?

Nej, jag har inte kollat på något avsnitt, jag dristar mig till att helt "fördomsfullt" tycka till ändå. För jag gillar inte programidén. Avskyr nämligen när man blandar in barn i dokusåpor. Låt vara att vuxna vet vad det gör (gör de?), men barnen förstår inte konsekvensen och ska inte heller behöva bli utsatta för såndant här. Det är min uppriktiga mening.

Doften av vår

är inte bara blommor. Här på landet luktar det även gödsel. En doft som inte är så jättemysig när man äter frukost med öppen altandörr;-)

söndag 10 april 2011

Mus nummer två i fällan

imorse hade vi fångat mus nummer två. Den hade hämtat hundmat och lagt i en hörna i vaskskåpet. Undrar om musfamiljen skaffat en hund som husdjur....

Varför mössen envisas med att campa i vårt köksskåp denna tiden på året är något jag fortfarande inte fattar. Det borde finnas massor av mat utomhus och dessutom är det varmt och skönt.

Jaja, fällan får stå kvar ett tag till, laddad med ost. Fast vi kanske borde ladda den med hundmat istället...?

lördag 9 april 2011

Vem är lagarna till för egentligen..

dömda sexbrottslingar och pedofiler har nekats tillgång till mobiltelefoner och internet av sjukshusledningen på ett av landets avdelningar för sluten vård. Detta för att de inte ska kunna fortsätta begå brott när de sitter inne och för att rehabiliteringen ska funka. En pedofil hade laddat ner hundratals sidor med barnporr, på sjukhusets dator, innan de stängde av.

Nu har de fått en skarp reprimand av Socialstyrelsen vars jurister anser att sjukhusledningen gjort fel. Så nu har de intagna återigen tillgång till både mobiltelefoner och internet.

Justitieminstern säger att det inte är hennes bord. Men vem ska då ta upp frågan till lagförändring? Eller är tanken att brottslingar ska skyddas mer än offren? Vad är det för underlig värld vi lever i?? Om nu lagen tillåter detta så måste självklart lagen ändras. Nu!!

Vårpromenad med kameran i hand

tog en långpromenad idag i det underbara vårvädret. Solen skiner från en klarblå himmel och det blåser inte längre lika mycket. Kameran var med eftersom jag skulle leta vårmotiv men även för att öva. Måste erkänna att jag ännu inte har full koll på det här med bländare och slutartid, men det kommer väl. Inte heller står videkiss-grenarna still när jag tänker ta en bild på dem, de vajar så fint i vinden. Men då blir det genast lite svårare med skärpan.

Sjön låg blank och var så där "Pripps-blå" och vi träffade på en fågelskådare kollade på knölsvanar och vad det nu var. Han berättade det men jag har redan glömt namnet på just den pippin. Här hemma har sädesärlan dykt upp idag, så nog är det vår alltid!  Här kommer en liten kavalkad av bilder som jag tog under promenaden, som gick till en annan by än den vi bor i.

Vi begav oss ut på landet

Videkissar

Tänk vad lummig den här stigen blir om någon månad när löven slår ut

En trädsvamp

Pripps-blått-vatten

Solen blänker över vattnet

fredag 8 april 2011

Vuxet beteende

har personligen svårt för folk som behandlar mig som jag vore fem år och nör de tror att de är min förälder som ska bestämma och styra över mig. Jag är +50 och känner mig faktiskt vuxen på alla sätt.  I arbetslivet är det viktigt att ha förhållningssättet vuxen-vuxen gentemot andra. Inte utnyttja sin maktställning för att hålla nere en annan person. Och inte heller tro att folk inte fattar själva utan utgå från att de flesta både förstår och vill göra rätt.

Att på ett möte bli tillrättavisad som man vore en barnunge, det är inte okey enligt mitt sätt att se det. När det händer undrar jag också varför ingen annan reagerar på tilltalssättet. Det blir underligt stilla i rummet, blickar byts, blickar ner i bordet. Men det är tyst. Och man sitter där så oändligt ensam och utsatt.

Krabba

ätit kvällsmat hos mamma ikväll. Hon var sugen på krabba så jag gick till fiskbilen och köpte en jättstor. Jag fick gå nästan dubbelvikt för att inte falla omkull i den hårda blåsten.

Det var evigheter sedan jag åt krabba. Den här var superb!! Jag älskar verkligen skaldjur. När jag var liten så kallade mina föräldrar mig för "räkan" eftersom jag redan då älskade räkor! Om jag ska göra en topplista så ser den ut så här:

1. räkor
2. kräftor (vanliga)
3. krabba
4. havskräftor
5. hummer
6. musslor (fast de skulle nog hamna ännu längre ner på listan om listan varit längre)

Har jag missat något? Ostron kanske? Gott, men har ätit för få för att kunna ge ett bra omdöme.

torsdag 7 april 2011

Fäjsbokstrul

brukar länka min blogg till Facebook. Döm om min förvåning när jag skulle länka inlägget om Paris och fick ett meddelande att jag blivit stoppad på grund att någon ansett min blogg vara stötande eller rent av skräppost!! Så här stod det:
Det här meddelandet innehåller blockerat innehåll som tidigare har flaggats som stötande eller skräppost. Meddela oss om du tycker att detta är felaktigt.
Tyckte förstås att det var felaktigt och fick då upp ruta där jag kunde fylla i om jag anser mig orättvist behandlad, vilket jag förstås gjorde. Och sände iväg. Gud vet vart. Förhoppningsvis till någon klok och sund person på Facebook som genast läser min blogg och konstaterar att här finns inte ett kränkande ord. De kanske tycker att bloggen är SKRÄP, men det borde den väl få vara? Vi har tryckfrihet i vårt land, och vem avgör vad som är skräp?
Inget skulle vara mig mer främmande än att medvetet kränka någon! Det är inte därför jag bloggar. Du som följer min blogg (eller om du bara läser den ibland) hoppas jag håller med om detta. Däremot kan jag vara både bitskt och bitter ibland;-). Men mest önskar jag förstås att det jag skriver upplevs som underhållande och ibland kanske även tänkvärt.

Jag tror faktiskt inte att någon har anmält min blogg. Jag tror det har blivit något tekniskt strul, helt enkelt.

Men frågan är hur länge det dröjer innan Facebook fixat till det. Måste erkänna att det inte känns som det finns "riktiga människor" i företaget Facebook, bara virtuella:-)

Restips

fanns det gott om i dagens bilaga till lokaltidningen. Mest stod det om Paris, att staden är beroendeframkallande - har man varit där vill man tillbaka. Så sant så!

Känner ett starkt sug efter att resa dit igen och uppleva våren i Paris. Sådan tur att jag faktiskt har bokat en resa dit i slutet av maj:-)

Har varit där flera gånger men har förstås inte sett eller upplevt allt som finns i denna underbara stad som jag blev förälskad i vid första ögonkastet. Tar gärna emot tips på lite annorlunda, trevliga och mysiga platser att besöka eller saker att göra.

Färdigbehandlad??

min pappa är drygt 84 år och har massor av olika sjukdomar bl a hjärtsvikt, KOL och diabetes, vilket gör att han med jämna mellanrum hamnar på sjukhus. Han har svårt att röra sig på grund av värk och nästan inga muskler. Han har ingen kraft i sin kropp.

När han är på sjukhus så får han all tänkbar vård så att han "piggnar" till. Och så skickas han hem. Men hemma finns mamma, 82 år med kärlkramp och KOL, som inte orkar dra upp honom från toa när han själv inte orkar resa sig. Som springer runt och passar upp eftersom han inte orkar ta sig runt i lägenheten själv. Han har trygghetslarm, en underbar uppfinning tycker jag. Dock kan det ta lite tid att få hem folk när han inte kommer upp från toa. De finns ju inte 1 minut bort.

Han är alltså enligt läkarens mening för "frisk" att vara kvar på sjukhus, men för dålig för att vara hemma anser jag. Framför allt är mamma inte stark nog att sköta honom, vilket dagens sjukvårdspolitik kräver. För vem ska annars göra det?

Igår kom han hem från sjukhuset och idag fixades det i alla fall en plats på korttidsboende där han får bo max en vecka. Därefter antar jag att han får komma hem igen, om han inte är sämre.  Men då är vi tillbaka på ruta ett: förväntas då mamma vårda honom. Eller ska hon ringa på trygghetslarmet 25 gånger per dygn? Eller ska hon kämpa på tills även hon säckar ihop och inte orkar mer? Det måste kosta mycket pengar att ha två personer som ska köra ut till deras lägenhet varje gång larmet går. Det är ju inte bara de som trycker på larmet, det finns säkert massor av gamla som har exakt samma situation som de. Inget ont om de som jobbar inom hemsjukvården, de är supergulliga!

Men det känns som politikerna missat en viktig bit i hela hanteringen. Nämligen den biten som handlar om de som inte klarar att ta hand om sig själva.

Är det så här vi vill ha det när vi blir gamla?

onsdag 6 april 2011

Lyx

efter en ganska "tam" utbildningsdag bestämde jag och min kollega att skippa den gemensamma middagen på hotellet och istället ta oss en runda i Malmö centrum.

Efter några korta stopp i ett par butiker kom vi till Lilla Torg, där alla restaurangerna hade ställt ut bord och stolar och parasoller. Plötsligt var det VÅR:-)

Vi valde en japansk restaurang men satte oss inomhus eftersom min kollega är lite frusen. Supergoda nudlar med entrecote. Bestämde oss för att dricka kaffe och äta efterrätt på ett annat ställe i närheten och där valde vi att sitta ute. Visserligen hade de gasolvärmare, men ändå! Vilken lyx att sitta ute och äta glass och dricka kaffe kl 20 en onsdagskväll i början av april.

Nu får våren även flytta lite norrut så det blir varmt hemma också, eller hur!

tisdag 5 april 2011

Inkontenensskydd

varför ser man bara reklam med tanter? Gubbar som kissar på sig luktar precis lika illa som tanter som kissat på sig.

Ansiktslyft

har jag gett min blogg, kände för lite ljusare färger nu när våren är på gång och rosa är en av mina favroritfärger. Så rosa fick det bli. Hoppas fler än jag tycker det blev fint!

Energi, engagemang, konflikt och frustration

finns en stor skillnad i dessa men jag har märkt att folk ibland inte ser den skillnaden. En engagerad person kan uppfattas som frustrerad till och med som att det finns en konflikt. Fast det bara handlar om engagemang och energi. Varför är många så rädda för det? Varför tror man att en avvikande synpunkt också är det samma som en konflikt och då i meningen bråk? Hur skapar man högt i tak om inte engagemang och olika åsikter får eller vågar uttryckas?

Framförallt blir jag konfunderad när det händer i jobbet. På jobbet bör man sätta sak före person. Och gör man det så borde inte konflikter bli värdeladdade. Vi är på jobbet för att utföra ett arbete mot en viss betalning. Konstigare än så är det egentligen inte om man tänker efter.
För mig innebär inte en konflikt alltid detsamma som strid/gräl. Det handlar lika många gånger om att ha en annan åsikt. Åsikterna står i konflikt emot varandra dvs i motsättning mot varandra. För att kunna komma ur en konflikt krävs kommunikation. Alltså att man kommunicerar med varandra, inte om varandra med andra! Ge och ta. Lyssna och prata. Vända och vrida.

Så lätt men ändå så svårt.

Skuld

"Så mycket enklare det skulle vara om människor kände skuld för rätt saker". Orden fastnade direkt i mitt huvud. Vet inte om ordalydelsen var exakt som jag skrev det men innehållet var så. Hörde det när jag körde hem från jobbet då jag lyssnar på en ljudbok, "Kleopatras kam".

Stycket handlade om att de som  gör "ont" inte alltid känner skuld, men att andra människor kan känna skuld över ex vis inte vara vackra, smala, duktiga nog. Att känna skuld om man medvetet sårar eller gör illa någon är däremot sunt, tycker jag.

Hur klokt som helst. Skuldbördan bär vi nog med oss allesammans - mer eller mindre. Den förminskar oss, får oss att må dåligt ibland och att jämföra oss med alla andra utom med oss själva.

"Så mycket enklare det skulle vara om människor kände skuld för rätt saker".

måndag 4 april 2011

Hysteriskt rörigt

imorgon är det dags igen att gå på utbildning i jobbet, handlar om vårt nya datasystem. Den är två dagar men jag kan bara vara med på en för sen ska jag på en annan utbildning i Malmö onsdag - torsdag. Så klok jag ska bli efter det:-)

Och högarna på skrivbordet - både det fysiska och det digitala (inboxen i mejlen) kommer att vara överfulla efteråt. Men det kan jag inte göra något åt. Bara försöka ta en sak i taget, lugnt och metodiskt. Ju fler gånger jag säger det desto lättare att tro på kanske.......

Önskar mig en idiotsäker metod för att komma ihåg allt som ska göras. Gillar inte "uppgifter i outlook", är så lätt att missa där. Vet att man kan ha olika färger och gruppera och  så men den metoden passar ändå inte mig. Nu skriver jag listor och lösa lappar. Och måste ha lappar på att jag inte ska glömma listan! Eller listorna. Som finns i flera olika block. Hysteriskt rörigt! Jag hatar att ha röra på mitt skrivbord. Det ska vara kliniskt rent, ska se ut som ingen jobbar där. Då får jag lugn i min själ. Men hur åstadkommer jag det nu när jag har svårt att koncentrera mig på en sak i taget?

Någon som har ideér på hur jag ska ha koll på allt som jag ska komma ihåg att göra? Alla förslag, (utom uppgifter i outlook:-))  mottages TACKSAMT!

söndag 3 april 2011

Långpromenad i civiliserade trakter

tog hunden med oss och åkte till närmaste tätort i förmiddags för att hon skulle få träna på att träffa människor och andra "saker" som finns där, men som inte är lika vanliga här i vår by.

Dagen till ära hade hon fått på sig sitt nya fina koppel och sitt blingade halsband. Jättefint!





Vi han med att kolla på bilar (som var till salu) och i fönstret hos en fastighetsmäklare kollade vi på hus. Vi har inte planerat att flytta men det är roligt att se vad som finns och vad det kostar. För mycket tycker jag. Huspriser idag är inte rimliga alls. Vem kommer någonsin att kunna äga sitt hus?

Hade hoppats på sol idag, eftersom det inte var sol igår. Men det är dimma och regn som gäller. Så kaffet på altanen får vänta några dagar till. Under tiden njuter vi av att det är varmare ute och av alla fåglar som kvittar som "tosingar". De tycker i alla fall att det är vår och verkar strunta att solen inte skiner.

Ostbiten var borta i morse

Nu är ny fälla inköpt och snart står den i skåpet. Så nu är det upp till dig musen, vinna eller försvinna:-)

lördag 2 april 2011

Dags igen

skulle slänga soppåsen tidigare ikväll och öppnade vaskskåpet för att ta bort påsen ur hållaren. Woooops! Halva påsen söndertuggad....Vad hade hänt?? Typiskt "mustuggat" på nåt sätt. Men musen vi hade på besök i början av veckan är garanterat inte kvar.

Maken och jag räknade snabbt ut att den förra musen lämnade oss (inte helt frivilligt om jag ska vara ärlig) redan i tisdags. Nog har vi slängt sopor sen dess...? Det är vi nästan säkra på. Jo, så klart att vi har. Eller?

Vilket betyder att det måste vara en (hoppas inte det är fler) ny oväntad besökare. Där fick jag för att jag lurades på FB igår när det var första april och skrev i statusraden att jag hade fått två nya möss i skåpet varav en hoppade upp i håret på mig. Inte kan väl möss hoppa upp i håret på riktigt? Känner en viss oro för att öppna dörren nu.

Ingen fälla har vi heller. Den gick sönder i förra musjakten. Vi funderar på hur man gillrar en ost utan fälla. Nu ligger osten på golvet i skåpet. Det är en test. Är ostbiten borta imorgon, då är det en (som sagt helst inte fler...) mus på besök igen.

Är ostbiten kvar så får vi fundera på hur ofta vi slänger sopor i den här familjen. Då måste det vara den förra musen som tuggat. För visst borde ost-testen funka, tror du inte det? Eller ska jag ställa dit en kopp Gevalia trots allt? Gillar möss kallt kaffe? Har ingen mustermos, vad jag vet. Vi provar med osten först.

Kravall-apa

är en sån som jag, fick jag lära mig igår av en vän, som också är kravallapa. Trevligt att det finns ett namn på min typ av personlighet:-). Jag är ju dessutom född i Apans år, enligt den kinesiska tron, så det stärker det hela ytterligare.

Vad är då en kravallapa? Tror att det är Kjell Enhager som myntat uttrycket och han påtalar vikten av att våga sticka ut och prova nya saker. På sina föreläsningar menar han att man skall våga gå utanför normen.

 -Den som tänker som alla andra och gör som alla andra får resultat som alla andra! Han pratar också om att vi alla har en massa "valda sanningar" som påverkar och begränsar våra liv. Att man skall våga vara en "kravallapa" och gå emot strömmen!

Och såklart är jag, och har alltid varit, en kravallapa. Det tror jag att de flesta som jag känner kan intyga. Har dessutom flera vänner som också är kravallapor, även om vi inte är överrepresenterade bland de vi kallar "vanliga Svenssons":-)


Källa: http://www.kjellenhager.se/

fredag 1 april 2011

Meningslösa samtal

varje år har vi både lönesamtal och utvecklingssamtal. Dessutom har vi individuella löner. Vid utvecklingssamtalet tar man upp saker som chefen tycker att man behöver utveckla. Gör man det kan man få högre lön.

Lönesamtalen är ingen löneförhandling utan information om vilken lön man ska få med en motivering varför man får just den lönen.

Förvirringen blir total om man har kämpat som en galning och jobbat som en iller under året som gått, får veta att man gör ett mycket bra jobb och att det uppskattas men får ett lönepåslag som är sämre än genomsnittet. För att man har en lön som är bra nog. Bra nog för vem? Vad innebär egentligen individuell lön, vem ska jag egentligen jämföra mig med om det inte finns någon som gör EXAKT det jag gör på EXAKT samma sätt. Motivationen att göra det där lilla extra, att anstränga sig om det ändå inte lönar sig, varför ska man det tänker jag nu. Fast en kollega sa till mig idag när jag beklagade mig och sa att jag skulle tagga ner -men då är ju inte du du, Ulla. Och det har han rätt i. Men jag borde ändå lära mig att inte ge för mycket av mig själv i jobbet.

Känns som lönesamtal är slöseri med tid. Om det ändå inte spelar någon roll vad man gör, eller hur man gör det och att man inte kan påverka lönen på något sätt, så känns det faktiskt sjysstare med ett besked via mejl tycker jag.

Jag övar närbilder - kort skärpedjup:-)


De ger och de tar

de senaste åren har det pratats om att vi som jobbar betalar mindre skatt. Tja, kanske det. Men det är inte helt sant. För när jag deklarerade för en liten stund sedan (kanonbra att kunna göra på nätet, tar max 3 minuter) så märkte jag att reseavdraget sänkts med ytterligare 1000 kr detta året. Även förra året var det sänkt med 1000 kr. Och milavdraget var exakt samma summa som förra året, ingen ökning där alltså.

Men det går fortfarande inga bussar förbi min by - ingen kollektivtrafik alltså. Vilket gör att jag måste köra bil till jobbet, eftersom jag har drygt 2,5 mil dit. Eller måste jag flytta in till stan där bussarna går? Inte kan tanken vara att alla ska bo i en stad, eller?

Det gäller att se helheten, tycker jag. Inte ge med ena handen och ta med andra handen. Det är fusk.