lördag 24 december 2011

Julafton

Barnbarnet I väntar på julklapparna
Firat julafton med nära och kära. För mycket mat som vanligt, det blir alltid över till nästa dag, och nästa dag...Men det gör ju inget för man ska ju ha mat de dagarna också:-). I år hade vi delat upp matlagningen mellan oss: döttrarna, jag och mamma. Perfekt tycker jag.

Som vanligt hade vi vuxna (vi, döttrar och svärsöner) dragit lott om vem som skulle köpa till vem. Vi köper nämligen bara till en person, den vars namn står på lotten, och vi berättar inte vem som köpt till vem förrän på julafton. Vi har också satt en maxgräns för vad det får kosta. På så sätt får även vi vuxna varsin julklapp men alla köper inte till alla. Istället blir det barnbarnen som får paket men intt för några astronomiska summor. Istället försöker vi köpa en större sak som de önskat sig (ex skridskor) och sen fyller vi på med småpaket eftersom de gillar paket. Tjejerna delar själva ut alla klappar, vi brukar inte ha någon tomte, och sen får de öppna en paket i taget - alla fyra på en gång - tills klapparna är slut. Då hinner vi med att se vem som får vad och av vem.

Framåt kvällen brukar det bli tomt i huset och maken och jag slappar i soffan. Tyvärr har de som bestämmer på de olika tv-kanalerna fått för sig att de ska köra samma program år ut och år in. Hur tänkte de då? De som har tid (och lust) att titta på tv vill väl inte se repriser varenda år? För vår del blir det därför mest att bara slappa och det är rätt skönt eftersom julafton är en intensiv och härlig dag i detta huset.


Denna fina bukett fick min man av sin mamma
eftersom han tar hand om henne så mycket.
 

2 kommentarer:

  1. En som inte har en fungerande Tv behöver inte bekymra sig. Här kör vi SVTplay och Bröderna Cartwright :)

    SvaraRadera
  2. Det är ju en bra idè att bara köpa till den på lotten. Ni verkar ha haft en fin julafton :) Hoppas juldagen också varit fin. Fin gran och ännu finare liten som står där :)

    God Fortsättning och må så gott!

    Ann-Louise

    SvaraRadera

tack för din kommentar, hälsar Ulla