lördag 22 september 2012

Men det är nog lättare sagt än gjort...


Många av oss är känslomänniskor. Då är det lätt att ta in andra människors känslor och tolka dem. Vi tolkar inte alltid rätt, men vi tolkar likväl.
Själv har jag alltid haft svårt att stänga till om min själ. Jag har haft svårt att inte ta illa upp eller bli sårad av elakheter och härskarmetoder. Men som vanligt är det ju så att den enda man kan ändra på är sig själv. Man måste öva hela tiden om man ska bli bra på något. Så jag har övat och övat. Nu för tiden lyckas jag stänga igen i sju fall av tio. En klar förbättring alltså. Tidigare var det nog bara en av tio.

Det innebär inte att jag har blivit mer hårdhudad och okänslig. Nej, det handlar nog mer om mig själv och hur jag väljer att reagera. Vissa saker och vissa människor är helt enkelt inte värt mödan att reagera på.

Kiki hälsar att det är skönst att ligga inne i korgen när regnet bara öser ner:-)

6 kommentarer:

  1. Det tog många år innan jag lyckades stoppa mig från att "tolka" vad andra tyckte i tid och otid. Helt befriad från det blir man nog aldrig om man en gång övat upp förmågan. Kanske handlar det om att lära sig bedöma när det finns nån ev. vinst med det.Inte ödsla energi i onödan s a s. Den behövs till att kul!! Tur att livet lär en saker efterhand:)

    SvaraRadera
  2. Vad intresant och vilken slump att vi skriver om ungefär samma sak idag!
    Det är inte lätt att vara känslomänniska, men precis som Du skriver, och även Ulf här ovan, gäller det att lägga energin på rätt saker. Som så ofta så handlar det om förhållningssätt, vilket är lättare idag än när man var yngre.
    Skön fortsättning på helgen! :)

    SvaraRadera
  3. Känner igen mig! Jag har jättesvårt att inte tolka och ta saker personligt. Men jag övar jag med!
    Stort tack för din grattishälsning hos mig!

    Kram

    SvaraRadera
  4. Jag tolkar nog inte så mycket....i alla fall inte vad jag vet. Jag är nog snarare lite "autistisk" som inte alltid uppfattar undermeningar.

    SvaraRadera
  5. Oj vad jag känner igen mig. Känslomänniska ut i fingerspetsarna som jag är. Vad bra att du kan hantera det så bra. Jag önskar att jag också kunde det.
    Kiki är ju för söt!!!
    Kram!

    SvaraRadera
  6. Jag känner igen mig i dina ord. Här är ytterligare en känslomänniska. Jag önskar att jag kunde vara mer av den hårdhudade sorten som bara borstar av sig och går vidare. Det är jag inte. Jag övar fortfarande. Blir bättre med ålder tycker jag men helt kommer jag nog aldrig att lyckas. Det är ju också en del av den jag är.

    Vad gott hon har det där i korgen Kiki. :)

    Sköt om dig och ha en fin söndag du kloka.

    Kram Lotta

    SvaraRadera

tack för din kommentar, hälsar Ulla