fredag 6 december 2013

Stormen Sven strulade

har tillbringat 24 timmar mer än jag hade planerat i huvudstaden. Detta på grund av stormen Sven, eller rättare sagt: Trafikverkets beslut att ställa in så gott som alla tåg.

Igår morse när jag vaknade i mitt hotellrum på Mälardrottningen så kände jag hur golvet gungade. Trots att båten ligger rejält förtöjd så rörde den sig ganska mycket. Tänkte redan då att jag skulle ha koll på tågtiderna ifall all trafik skulle stoppas, som vanligt.

Kollade flera gånger under dagen men det fanns ingen information på SJ:s hemsida annat än att tågen skulle gå. När det var ca en timme tills jag skulle åka kollade jag igen. Då stod det plötsligt att tåget jag skulle åka med var inställt. Jaha, vad gör man nu. Ringde resebyrån för dubbelcheck: -Ja, alla tåg var inställda. De bokade om mig på första bokningsbara tåget hem, omkring kl 11.30 dagen efter och bokade också hotellrum. Fast vad gör man egentligen ensam en stormig kväll i Stockholm när man helst av allt hade velat åka hem från tre dagars möten?

En del säger - ååå vad roligt att bo på hotell! Men det är inte lika roligt om man inte själv väljer att göra det, jag lovar.

Gick till hotellet och checkade in. Insåg att jag behövde kvällsmat och funderade på vart jag skulle gå. Hämta med mat och sitta på hotellrummet kändes inte så lockande. Jag var sugen på sushi så jag spanade runt lite och kom på att det finns vid Hötorget nära hotellet.

Tillbaka på hotellet fick jag med mig en kopp kaffe till rummet och satte på TV:n. Premiär av Jul med Ernst. Halvsov mig igenom det och något program till innan jag somnade för natten. Vaknade tidigt. Kollade på nätet, går tåget som det ska? Ingen information. Ringde resebyrån som inte heller hade information. Bad dem för säkerhets skull boka en flygbiljett också, ifall tåget inte skulle gå.

Åt en supergod frukost, bästa hotellfrukosten på länge. Allt och mycket mer fanns där. Plus ett helt gäng med trevlig personal som tog hand om oss gäster. Tillbaka till rummet, som jag som tur var hade till kl 12. Kollade på nätet igen. Inga tåg verkar gå. Ringer resebyrån igen. De vet inte mer nu heller. Klockan går. Avgångstiden för mitt inbokade tåg börjar närma sig. Läser på SJ:s hemsida att tågen ska börja rulla kl 12. Alltså efter min avgångstid. Ringer igen för att se om det går att boka om till senare. Ingen information. Alla tåg o-bokningsbara. Ingen information om vilka tåg som skulle kunna tänkas gå när. In på Swedavias hemsida för att kolla flyget, går det? Ja, i alla fall än så länge.

Kände mig som en vankande höna. Beger mig till centralstationen. Ringer resebyrån igen. Fortfarande ingen information om tågen ska gå eller ej. Tar Arlanda Express ut till flygplatsen. Äter en macka, kopplar av lite och kollar på snön som faller ymnigt från himlen och på planen som lyfter och landar.

Något försenade kliver vi på det lilla propellerplanet som ska ta oss hem. Vi får vänta rätt länge innan vi kommer iväg. Planet ska av-isas och sen måste vi vänta på vår tur eftersom bara en startbana är öppen på grund av snöfallet. Kommer iväg en dryg halvtimme för sent. Trevligt litet plan och trevlig besättning. Ganska lugn hemresa men landningen i 15-20 sekundmeter blev hoppig. Som att sitta i en hiss med gummibandssnöre istället för linor. Men ner kom vi, hela och fina. Dock inte min väska. Den blev kvar till nästa tur - när nu den blir. Flygen verkar också vara inställda ikväll och tågen - nej, de har inte heller börjat gå med någon reda.

Undrar om SJ någonsin kommer att lära sig hur man  informerar sina kunder på bästa sätt, både i vardag och i kris. Nu skapar de bara ännu mer kaos tyvärr.

Jag är glad att jag äntligen är hemma, trots att väskan inte är det. Den innehåller mest smutstvätt:-)

måndag 2 december 2013

Appar

blir i bland förundrad över hur fort vi vänjer oss vid ny teknik. Som om den alltid funnits. Appar. Det är inte så länge sedan som jag inte hade hört talas om detta. Det var då, på den tiden, som jag inte hade en smart telefon utan en vanlig mobil som jag använde för att ringa med eller sms:a.

Så kom den då in i mitt liv, den smarta telefonen. Jag upptäckte att det fanns en massa program man kunde ladda in - en del kostar pengar, andra är helt gratis. Många av dem är verkligen till stor nytta för mig. Som exempel SJ:s app Min resa. Där kan jag som åker tåg ofta kolla om tåget går i tid, vilket spår jag ska gå till med mera. Detta hemifrån, innan jag åker till stationen. Eller länstrafikens app som snabbt hämtar upp när nästa buss går från min närmaste hållplats. SF bio - lätt att reservera plats. Och Google - vad gjorde vi utan Google, på den tiden vi inte visste svaren. En del säger att middagar med vänner har blivit tråkigare. Inte bara för att många sitter och håller på med sina telefoner, utan också för att diskussioner om olika saker slutar lika fort som de börjar, eftersom det är så lätt att googla svaret. Blir liksom ingen fart i debatten.

Recept-appar - hur bra som helst. Vad ska vi laga till middag idag? Inga problem. Vad blir det för väder imorgon? Hemma. På semesterorten. Nyheterna - både på tv och i tidningar. Allt finns - ladda bara hem några appar. Behöver du en spegel, ladda hem en app. Stegräknare? Karta och kompass (gps). Leta fram en adress eller ett telefonnummer. Det finns en oändlig massa program (appar).  Och de blir bara fler och fler för varje dag som går.

Själv gillar jag att spela när jag inte har något annat för mig, gärna mot någon annan. Min yngsta dotter och jag spelar Wordfeud (Alfabet). Hon vinner jämt, med stor marginal. Men det är avkoppling. Sen spelar jag Candy Crush, inte så strategiskt som jag borde utan mer på känsla:-) Bra förströelse, inte minst på tåg.

Har du någon favorit-app? Vilken är det och varför?

väntar på snön, men än är det barmark

söndag 1 december 2013

Vintersolståndet

är faktiskt snart här och vad innebär det? Jo att det vänder. Den längsta natten följs av allt längre dagar. Nu väntar jag bara på lite snö som ska lysa upp här på landet.

Vill inte ha en massa på vägarna som ställer till kaos. Bara ett rejält snöväder så att vi får 50 cm och sen lagom kyla som gör att all snö ligger kvar. Om det går att beställa så, då gör jag det nu.

Idag har vi hunnit med att gå på adventsgudstjänst. Äldsta dottern och en av hennes vänner sjöng vackert. Det gjorde församlingen, kanske inte alla då, också när det var dags för psalmsång. Hosianna blir man glad av, precis som med de andra fina adventssångerna.

Läste nyss en artikel som också gör mig glad för då är vi en bit på väg mot bättre mat. Det är stoooor skillnad på smaken på vanliga bananer och Ekologiska bananer, vilket gör det värt den lilla prisskillnaden. Fler köper eko-bananer. Läs mer här:

Från NK i Stockholm




lördag 30 november 2013

Adventstid - äntligen här!

som jag har väntat denna mörka höst. På ljuset. Nu  är det här i form av ljusstakar, adventsstjärnor, ljusslingor över buskar och träd och i fönster. Det är så otroligt stämningsfullt. Vi i vår kalla mörka del av världen behöver verkligen ljus. Det fina är att nu kan man välja väldigt energisnåla ledlampor i allt så man med gott samvete kan ta tänt ända till januari utan att ha dåligt samvete och utan att det syns på elräkningen. Det kallar jag utveckling.

Adventsstjärnorna tände vi ikväll. Det får man göra, för helgen börjar med helgmålsbön kl 18 idag, lördag. Nu vill jag bara sända frid och kärlek. Blir både ledsen och bekymrad över allt näthat som strömmar över bland annat vår nyvalde kvinnliga ärkebiskp Antje Jackelén. För mig är Gud, oavsett om man väljer att kalla honom Allah, Buddha eller något annat ljusets och godhetens Gud. Som står för kärlek, helt i motsats till hatet som vi människor själva skapar. Hat nu mer än någonsin bakom anonyma alias där man kan vräka ut sitt hat och hot, utan att ens behöva stå för vem man är.

Jag beundrar därför människor som biskop Antje som står upp för sina värderingar trots hot och trakasserier. Vi behöver alla medverka till att försöka minska, helst stoppa, allt hat som förekommer. Mot personer i form av mobbing, mot de som vågar tänka annorlunda, mot politiker, mot invandrare etc. Våra inre kompasser har börjat komma ur kurs och vi vänjer oss sakta vid att det är hatet som råder. Så får det inte bli.

Kan svenska folket, som står upp som en man för angorakaninerna som får sin päls avdragen, eller mot minkfarmar eller vad det är som orsaker upprördhet när det gäller djur, få samma glöd i blicken och engagemang när det misshandel, mobbing hot och våld mot människor. Då kommer vi att kunna flytta berg tillsammans.

Bjuder på en underbar celtic song: Silent Night & Fairytale of New York - West of Eden

måndag 14 oktober 2013

Gamla polare

fast visst gillar Asta att jaga Kiki. Så hon sitter gärna och vaktar lite i soffan och ser när katten hoppar ner och då sätter hon efter henne. Men Kiki vinner varje gång, haha!

lördag 12 oktober 2013

I love musicals - Peter Jöback

Jag var på Peter Jöbacks fantastiska konsert, I love musicals, igår kväll i Malmö arena. Massor av folk på plats. Vi satt högt upp i mitten, varmt och lite trångt. Musiken spelar upp, symfoniorkester, och in kommer Peter Jöback och börjar sjunga. Han har en magisk röst men just då förstod jag precis varför det när vi kom stod tjejer i entrén och sålde öronproppar - två för 60 kr.

Helt obegripligt varför det måste vara så otroligt högt ljud på konserter. Så onödigt högt att man måste sälja öronproppar!! Galet.

Jag har som tur är egna öronproppar eftersom jag har tinnitus och är ljudöverkänslig. Första akten innehöll fina sånger men inte så många välkända.

I pausen minglade sådär 10 000 personer och kön till damtoan var nog en halv kilometer lång. Tur jag hade festblåsan på så jag slapp köa:-). Många gick runt och letade efter öronproppssäljarna, men de lyste med sin frånvaro, de hade nog sålt slut sitt lager....

När det var dags för andra akten så var ljudet betydligt bättre, kanske hade någon klagat. Hela akten var full av välkända sånger ur bland annat The phantom of the Opera, Kristina från Duvelmåla,  Chess, Mama mia, Moulin Rouge, West side story med mera.

Jag älskar bra musik. Musik som går rakt in i hjärtat som gör mig varm och glad och rörd. Tårarna rinner och jag känner mig så ödmjuk att det finns så otroligt underbart vacker musik: Vad sägs om de här:

Moulin rouge: Come what may
Phantom of the opera
För att inte tala om den här: Clim every mountain, Sound of Music
En riktigt magisk kväll och natt som avslutades med en kopp kaffe på vårt hotell. I våra huvuden fanns tonerna från kvällen kvar. Ljuva sånger som vaggade oss till sömns.

torsdag 10 oktober 2013

Matkasse del 2

så var det äntligen dags att hämta varorna vi beställt. Denna gången på rätt dag...och visst fanns de där. Blev otroligt positivt överraskad när vi packade upp allt. Prydlig broschyr med recept för veckan. Färsk lax, färsk kyckling, mager blandfärs med mera.

Nu har vi lagat tre av dagarnas maträtter och hittills har det varit jättegott. Vi har bestämt oss för att testa en matlåda till. Känns inspirerande och roligt att få allt serverat så här vilket innebär att man kan lägga sin kraft och energi på det som är roligt, nämligen att laga god mat av bra råvaror. Kan tillägga att det helt klart är prisvärt också.

Vilket ord behöver du idag?

söndag 6 oktober 2013

Nyss fyllda 57 och jag har fortfarande

ingen aning om vad jag egentligen vill jobba med. Är jag konstig? Gör du det du alltid drömt om eller hamnade du där du är av något skäl som du inte direkt styrde över?

När jag var barn/ungdom var min dröm att bli journalist. Jag "pryade", som det hette på den tiden (idag Prao) på olika tidningar, fick göra egna reportage och intervjuer. Jag trivdes. Så klart att jag skulle jobba som journalist och skriva om intressanta saker.

Nu blev det inte så alls av, utan min jobb-"karriär" har varit snårig och krokig och stundtals mycket givande. Ibland frustrerande och tröttande, energislukande och trist. När det börjar bli rutin, då tröttnar jag. När det blir för mycket tjafs, då tröttnar jag också. Och drar vidare. Börjar om på ett nytt ställe, i en ny bransch med andra arbetsuppgifter. Är jag otålig? Tja. Är jag inte uthållig? Jo det är jag. En typisk 50-talist uppfostrad till att göra rätt för mig. Mer än rätt för mig, skulle jag vilja påstå. Vad jag vet har jag aldrig jobbat färre timmar än jag skulle gjort, alltid fler. Utan att någon egentligen bett mig om det, mest för att tillfredsställa mina egna prestationskrav. Jag kämpar på.

Men någonstans inom mig finns det en vision om att det finns något som är jag. Där jag passar som handen i handsken. Där jag mår bra, kan andas och känner att jag bidrar på ett positivt sätt och där jag kan vara mig själv helt och hållet. Vad detta "något" är har jag ännu inte kommit fram till. Ibland tänker jag att jag borde ha ett eget företag så jag kan göra som jag själv vill, problemet är bara att jag alltså inte vet vad jag vill göra. Bara vad jag INTE vill............

Inga fler energitjuvar önskas i min närvaro. Inga fler som är så negativa att de surnar både till kropp och själ. Inga fler "du måste vara som vi för att passa in". Jag får nämligen svårare och svåra att hålla denna negativa energi borta från mig. Eller så kanske det helt enkelt är så att jag fått nog av dem. Tröttnat. Slut på tålamodet.
Foto: Dagens sanning!

onsdag 2 oktober 2013

Tankar och kloka ord

jag som ca 4,5 miljoner andra svenskar har ett Facebook-konto och har haft det i ca  6 år. Ibland är jag aktiv och ibland lite mer passiv. För mig är Facebook ett sätt att hålla kontakt med vänner som jag inte möter dagligen, kanske inte ens varje vecka eller månad. En kontakt som jag garanterat hade tappat utan FB, men som jag så gärna vill ha kvar. Det har varit ett sätt att återknyta kontaken med gamla vänner som vi kommit ifrån med tiden och som vi nu har jättetrevligt tillsammans med igen.

Men det är också mitt forum för chatt med bl a mina döttrar. Gratis och enkelt.

Sen har vi den delen som rör mitt jobb. Information och diskussion på olika FB-grupper som jag ska ansvara att den finns och hålls igång. Frågor som ska besvaras och människor att ta kontakt med. Många gånger når jag människor både snabbare och enklare i jobbet via FB än via ex vis mejl. Jag ser ju direkt om de är "aktiva". Mobiltelefon är inte det jag känner mig mest bekväm med, jag är mer "skriv" än "prat".

Sen har jag mina lite mer närmare vänner som jag kan ha kontakt med för att boka en träff, eller dela en bild från något jag gjort eller varit på. Det är också ett trevligt sätt att ha kontakt. Utöver detta så har jag rätt många vänner som jag bara har kontakt med IRL. Det finns de som säger att man inte har ett liv om man exempelvis finns på FB. Jag säger att det har gjort mitt liv rikare att finnas med där.

Hur ser du på detta med sociala medier (som även en blogg är) kontra att ha ett "annat liv" utanför IRL? För mig är det nämligen inte två motsatser eller olika liv. Bara olika sätt att umgås.
Gillar att sprida klokheter omkring mig, främst för min egen skull så jag ska bli klokare varje dag - ett mål jag har och haft i mitt liv länge. Det finns massor av både kloka, finurliga och tankvärda inlägg på Facebook som peppar och stöttar mig i mina tankar.

Som den här bilden som jag tar fram när jag ibland tvivlar om jag är på rätt väg. Den peppar mig.

Foto: Även ett litet steg framåt gör nytta <3

tisdag 1 oktober 2013

Matkasse från Citygross....?

från många håll har jag hört att det är så himla bra och praktiskt och inspirerande att beställa en matkasse. Alla ingredienser ligger packade och klara med recept för en vecka, bara att hämta.

Så därför bestämde jag, efter en viss övertalning av en skeptisk make, att beställa en sån. In på nätet. Välj antal middagar. Prova-på-beställning - inte prenumeration - och så betala. Klart. Såg fram emot att hämta min låda.

Så kom ett mejl igår. Ett trevligt mejl från Citygross - du har en låda att hämta på måndag efter kl 16. Glöm inte det. Bra tänkte jag, då kör jag den rundan på hemvägen.

Parkerade och traskade bort till den stora lastbilen där det var en mindre kö. Varorna delades nämligen inte ut i butiken visade sig. När det var min tur sa jag ordentligt mitt namn. Killen på lastbilsflaket letade i sin lista men kom fram till att jag inte fanns med. Jag försökte med makens namn. Nej. Ingen låda till mig.

-Vad gör jag nu, undrade jag lite småsurt. Killen på flaket, som sa sig köra betong i vanliga fall, hade ingen aning. Han rev i sin kalufs och letade i listan en gång till. Och sen visade han mig listan och vi letade tillsammans. Nej. Där fanns jag inte med. -Då ringer jag chefen, sa den goa betongkillen och gjorde så.

-Jaha, nej jag förstår, jaha, nej, jaha. Sen la han på och log rart mot mig. -Jag får inte lämna ut något till dig när du inte står på listan men han sa att du ska gå in i butiken och prata med dem.

Jag sa att jag förstod hans dilemma och gick in i butiken och tog en kölapp till servicedisken. Efter en stunds väntan var det min tur.

-Hej, Var är min matlåda undrade jag.
-Det där har vi ingenting med att göra, sa killen bakom disken.
-Va, sa jag. Jag blev hänvisad hit.
-Ja men vi kan inget göra, det är inte vi som har hand om det.
-Men jag var ju inne på Citygross hemsida och beställde. Detta är väl Citygross...?
-Ja men vi har inget med det att göra. Du får ringa de som packar varorna. Numret är 1251212541154112.
-Ursäkta men kan du skriva det på en lapp till mig, frågade jag lite försynt, trots att jag nu var sur som en citron över hans attityd.

Fick numret, satte mig på en stol och ringde upp. Fick vänta i telefonkö i 10 minuter. Äntligen en vänlig själ som svarade. Bad om mitt personnummer och kollade. -Du ska inte få din låda förrän nästa vecka, sa han vänligt.

-Jaså. Men jag fick ju ett mejl idag där det stod måndag - och det är måndag idag.

-Jo men vi skickar ut en vecka i förväg för att man ska hinna boka om, om man vill.

Där ser man. Jag hade förstås inte haft koll, utan tog för givet att jag skulle få min leverans veckan efter jag beställt. Slarvigt av mig.

MEN det ursäktar INTE attityden jag blev bemött med i butiken. "Det där har vi ingenting att göra med" är inte vad man förväntar sig att höra i det läget.

Sorry, Citygross, men där sjönk ni i min aktning rejält. Kundservice - det är att ta hand om kunden som har problem, speciellt om ni fått betalt i förskott.

Nu återstår att vänta till nästa måndag och hoppas att min låda verkligen finns med i frysvagnen hos betongkillen:-)

Bilden är inte från Citygross, den är från Le Crotoy i Frankrike

söndag 29 september 2013

Skördefest på solen och vindarnas ö: Öland

Foto

Foto: Vackert väder.  Inga köer varken från eller mot Öland idag.
Ölandsbron
Foto
Lanthandel i Gårdby
Foto
Vägen ner mot Ekerum
  


Foto
Östra sidan av Öland
Foto Foto
Foto: Öländska råvaror
Öländska råvaror på Brukshotellet i Degerhamn

Foto Foto Foto
Foto


Skördemarknad i Föra

Foto: Lunch. Kroppkakor♥
Kroppkakor, min favoriträtt

Foto: Härligt att leka lite i rastgården efter några timmar i bilen

Foto: Här skiter man i det blå skåpet;-)
Här skiter man i det blå skåpet:-)  Detta är ingången till toaletterna i kungens kaffestuga vid Sollidens slott

söndag 15 september 2013

Regnet det bara öser ner...

och därför åkte sydvästen på när Asta och jag skulle gå ut en runda idag. Köpte den i en liten hattaffär i Ystad för ett antal år sedan. Perfekt att ha, speciellt när man som jag har glasögon. Tycker inte om när glasögonen blir så regnstänkta att jag inte ser. Bra jobbat du som uppfann detta plagg:-)


Hösten är verkligen här nu och det kändes så ruggigt idag så jag tände en brasa i den öppna spisen i köket. Sen öppnade jag dörren till glasverandan och satte på värmekaminen där ute. Asta och jag gick ut och la oss på dagbädden och bara njöt av värmen som svepte över oss. Det blev nog på gränsen till för varmt, tyckte i alla fall maken, men å andra sidan torkade mina jeans bra där i värmen framför brasan. De blev nämligen ordentligt våta under promenaden. Regnkappor borde vara fotsida! Min slutar strax under knäet. Vad händer när det regnar? Jo regnet strömmar nerför regnkappan och där den slutar landar allt vatten. Alltså under knäet på mina jeans. Vän av ordning kanske tycker jag ska ta på regnbyxor istället för att klaga, men det känns för omständigt.. Nej, framför låååååånga regnkappor tycker jag. Här kommer en glad regnsång till er från mig och Gene Kelly:-)




torsdag 12 september 2013

Slimmad eller inte slimmad

begav mig till Lindex idag för att köpa strumpbyxor, detta plagg som jag hatar, men som jag ändå ska ha eftersom jag snart ska på fest. Jag behöver storlek XL, i alla fall än så länge:-) Letar och letar och hittar ytterst få i den storleken som är annat än helt svara, utan mönster. Får vi som drar lite storlekar inte visa oss ute om det skulle råka finnas randiga, rosiga eller pricka mönster på våra ben?

Men det är egentligen inte det som stör mig mest. Utan de är de s k slimmande, tajtande strumpbyxorna som finns numera. Extra tight eller medium eller light. Igen av dessa plagg finns i större storlek än L. De finns däremot ner till storlek 32. Förklara för mig - HUR kan en med storlek 32 eller 34 eller 36 behöva strumpor som boostar upp rumpan och klämmer åt låren och över magen. Där kan inte finns så mycket att slimma åt om. Inte om man jämför med oss som drar storlek XL och en del som drar ännu större. Det är väl vi som behöver slimma oss - om nu någon nödvändigtvis måste slimma sig.

Samma fenomen förekommer när man vill köpa snygga träningskläder. Max storlek L ibland bara M, Inga XL eller XXL här inte. Tjockisar gör sig inte besvär i gymmet i vackra tuffa träningskläder. Nej, vi förväntas gå dit i träningsoverallsbyxorna som hänger i baken och en sliten t-shirt över. Vi ser verkligen stora ut i den utstyrseln. Tänk vad vi glada hade sträckt på oss och glidit in mitt i salen om vi hade kunna köpa glada och härliga och funktionella trädningskläder.

Nyttigt, gott och vackert! Dessutom äter jag saktare med pinnar viket gör att jag njuter mer av maten,
Finns det någon som vill ge sig på projektet att få fram större storlekar, snygg design som vi stolt kan bära i spåret och i gymet. Snälla någon, gör nåt:-)

onsdag 11 september 2013

Höstdeppig?

under många år hade jag problem när hösten kom. Det är en vacker tid med alla färger, men jag såg bara mörkret komma. Jag led av höstdepressioner. I december brukade det vända till det lite bättre för då kom alla adventsljus upp och allt kändes varmare och mysigare.

Jag har inga problem med kyla och snö. Jag föredrar faktiskt att det är snö när det är vinter eftersom det lyser upp och blir så rent och vackert i naturen. De senaste åren har jag dock inte känt av höstmörkret, i dubbel bemärkelse, så mycket som innan. Tror att det bland annat har att göra med att vi flyttade ut på landet och här lever man med naturen, inte bredvid som man gör inne i samhällen.  Här är det så påtagligt med årstidernas växlingar och det är fantastiskt att följa dem. Hösten har jag mer och mer gjort till att "kura skymning" genom att tända många ljus, både levande och lampor och långsamt accepterat att efter mörkret så kommer faktiskt ljuset tillbaka.

Men igår kom känslan krypande igenom mig igen. Den där lite sorgliga tonen under ytan, den som ingen brukar se utanpå mig - men som jag känner så väl inombords. Det är än så länge ingen hög ton, men jag är ändå väldigt vaksam på den. Jag vill nämligen inte ner i det mörka hålet igen, så jag har lite koll på känslan och försöker hitta sätt att välja bort den.

Så idag gick jag ut en runda under lunchen. Det var inte så mycket sol, regnet hängde i luften och det var ganska mörkt fast det var mitt på dagen. Ändå kändes det bra. Vi besökte ett solrosfält, mängder av solrosor som lyfter sina blommor mot solen. Fantastiskt! Bad min kollega ta en bild på mig där bland alla ståtliga solrosor. Han knäppte och knäppte och kommenterade mig hela tiden så jag brast ut i gapskratt. Det lyckades han också fånga så jag delar med mig till er - och hoppas ni känner glädjen och värmen i bilden:-)

tisdag 3 september 2013

En helt "vanlig" jobbardag. Eller kanske inte...

”Love me tender” spelar väckarklockan. Å vad jag hatar den låten kl 4.45 på morgonen, även om jag älskar Elvis originalversion. Men det är bara att stiga upp och gå ner att ge den galet jamande katten mat. Hon har, före väckarklockan, försökt få upp mig genom att klampa i mitt ansikte, slicka på mina armar och brumma värsta jumbojet buller i mitt öra.

Så snart jag lämnat sängen smyger hunden upp och lägger sig till rätta i den goa sängvärmen. Inte vill hon följa med matte ut och hämta morgontidningen. Nejdå, hon är inte kissnödig alls…..hon ligger där och snarkar jämte min käre make. 


Jag stapplar nerför trappan och ut i köket. Slår i kattmat i den fortfarande galet jamande kattens skålar och kollar sen vädret och utomhustemperaturen. I dag var det bara  1.5 grader, nära frost alltså.

På med ytterplagg över pyjamasen och gummistövlar sen går jag iväg och hämtar tidningen. Inte många vakna i byn så här dags.

Kokar mitt kaffe – bästa stunden på dagen. Bara sitter där i soffan och njuter och vaknar till. Fixar frukost, läser tidning. Morgontoalett och påklädning och strax efter kl 6 är jag på väg till stationen för att på utbildning till Stockholm.

Tåget kommer i tid, jag får min plats – som tur sitter det ingen bredvid. Jag föredrar att inte sitta jämte någon om jag kan välja. Känns lugnt och skönt att bara rå sig själv och slippa armbågas med någon annan person. Åksjukan är inte värre idag än att jag klarar att jobba. Sitter där med min medhavda macka och mitt hemmalagade kaffe (i termosmugg) och njuter av mitt mellanmål under tiden som tåget rusar fram mot huvudstaden. Hinner få färdigt en hel powerpoint-presentation på resan vilket gör mig nöjd. Väl framme har jag ca 15 min att spurta iväg till stället jag ska vara på. En mycket bra utbildning om PUL, personuppgiftslagen. Trots det blev jag rätt seg på slutet. Hann gå en kort runda på stan innan tåget hem, väldigt ovanligt att jag hinner. Brukar vara direkt från möten till tåget. På Hötorget var det 50% på svenska kantareller i varje marknadsstånd. Men inte ett enda svenskt äpple som jag var sugen på såg jag där. Hann i alla fall köpa tre fina ljuslyktor på Indiska till min glasveranda.

Nere på stationen strosade jag runt för att hitta något gott att ha med att äta på hemvägen. Hittade en fräsch lax-och räksallad som jag köpte. Den var god att äta när jag väl satt på min plats på tåget hem.

Knökfullt på tåget. Man överhör ljud från varje maskin/telefon som används. De små hörlurarna stänger inte all musik ute. Den som sitter bredvid hör allt dunkadunkadunka som strömmar ut ur högtalarna förbi örsnäckan. Lite störande måste jag medge utan att vara alltför bitter:-)

Jag ger mig på att jobba en stund till men strax  innan jag kommer hem kroknar jag. Stänger dator och telefon och lutar mig bakåt och blundar. Drar några djupa andetag och känner ron sprida sig i kroppen, trots dunkdunka hos grannen. Åker förbi sjön nära vår lilla by. Strax hemma. Punktligt. Och rulltrappan på stationen fungerade också idag. Hemma ca 14 timmar sedan jag åkte känner jag mig lite mör, men rätt nöjd. Har lärt mig något nytt idag och även kunnat jobba bra under resan. Det är inte så vanligt.

Väl hemma i mitt lilla hus på landet njuter jag av kontrasterna mellan hemma och borta. Två viktiga faktorer som måste finnas i mitt för att jag ska må riktigt bra.

regnbåge utanför X2000 fönstret.
 

söndag 1 september 2013

Det spökar

det har jag vetat länge och i vårt hus bor en snäll ande. Minst en.

I natt sov jag i vårt gästrum eftersom vi passade vår ena dotters hund. Polly, som hon heter, och vår Asta går inte alls ihop. De slåss. Alltså fick Polly sova i ett rum och Asta i ett annat. Godhjärtad som jag är ville jag inte att Pollys skulle få sova själv utan sin familj så vi gjorde det bekvämt för oss i gästrummet och somnade gott tillsammans.

Vid kl 3.03 vaknar jag av att någon kastar en papperstuss på mig. I alla fall kändes det så. Strax efter så började vår skrivare till datorn, som står i gästrummet, låta som den skulle skriva ut något. Den blinkade, lät och lyste. Men det kom inget meddelande.

Så nu är jag nyfiken på vad den gode anden ville säga mig mitt i natten. För det kunde väl inte bara vara  bus - att först väcka mig för att sen strula med skrivaren? Nä. det där var någon slags meddelande till mig, det är jag säker på. Vad tror du?

tisdag 27 augusti 2013

Tågen går i tid

jodå. Jag sticker ut hakan och påstår att tågen oftast går i tid. I alla fall när jag åkt med. Eller så har jag selektivt minne och har glömt de gånger jag varit försenad.

Jag åker, och har åkt, mycket tåg, framförallt i jobbet. Så jag tycker jag har tillräckligt med egen "tågstatistik" för att yttra mig i frågan:-)

Jodå, det har hänt några gånger att jag fått vänta. Ett par gånger längre tid än andra gånger. Vid ett tillfälle fick jag och en kollega hoppa av i Stockholm fast vi skulle bytt i Mjölby. Anledningen var att vårt tåg var så försenat att det var bättre förbindelser att åka med det hela vägen till Stockholm och byta där. Väl framme, många timmar försenade, fick vi en värdekupong att äta för på centralstationen mitt i natten. Tror vi åt McDonalds-mat medan kollegorna, som redan var på plats på orten vi skulle till, åt en god middag. Strax efter 24-tiden stapplade vi in på vårt hotell, efter att även blivit snuvade på vår tågtaxi av ett par herrar med vassa armbågar. Ändå detta känns som ett bra minne, för vi hade så trevligt tillsammans under resan,  jag och min vän.

Även om tågen inte är så försenade så händer det saker ibland. Inom loppet av en vecka fick jag exempelvis kaffe på mig. Varmt kaffe. Första gången var det en man som var på väg från bistron förbi min plats med en full kopp kaffe i handen. Utan lock. Vagnen kränger till, så där som tåg gör ibland, varpå hans kaffe flyger ur koppen rakt på mig. Han bad inte ens om ursäkt!  Hade människan inte hört talas om att det finns lock till muggarna just för att undvika sånt där?

Andra gången den veckan så tvärbromsade tåget utan förvarning. Det visade sig vara fel på en signal ute på spåret vilket gjorde att tågets bromsar automatiskt gör att tåget stannar direkt. Tyngdlagen, eller kanske gravitationslagen, slog förstås till och mitt nyss serverade varma kaffe for iväg. Mest hamnade på golvet men en del på sätet och på mig....

Jag trivs med att åka tåg. Man ser vackra vyer utanför fönstret när man susar förbi. Brukar filosofera vad folk gör där ute i stugorna. Kollar de på tv? Äter de något gott eller kanske läser de sagor för barnen. Skönt när det blir mörkare att istället för att köra bil kunna välja tåget ibland. Eller hur?


en station en kväll någonstans i Sverige



söndag 25 augusti 2013

Höstkänsla

bara fyra grader på morgonen var det för några dagar sedan. Inte fullt så kallt i morse men en frisk, klar luft. Den där krispiga höstluften ni vet. Full med syre. Det gillar jag med hösten.

Solen går ner allt tidigare. Dags att tända mysljus inomhus för att lysa upp i mörkret. Kura skymning sa man förr i världen. Dags att införa det igen, tror jag. För på hösten får man varva ner lite.

Än har inte trädens löv ändrat färg. Vi har en jättestor lönn på vår tomt. Den är fantastiskt vacker att se på hösten när den lyser av gult, orange och rött.

Denna hösten åker vi inte på någon solresa, vilket vi gjort några år i rad. Nä, för denna sommaren har varit precis så som en svensk sommar ska vara när den är som bäst. Så jag längtar inte alls att resa till solen. Däremot är det skönt att vandra i naturen. Se lingonen i tuvan man går förbi, den lilla förskräckta harpalten som trycker i gräset och korna som fortfarande betar i hagarna.

tänk vad lite färg på ett skosnöre kan göra skillnad...
Här har det varit fullt med stadsfester och marknadsdagar senaste veckorna. Det är något visst att gå runt bland knallarna och kolla in vad som säljs. Tyvärr är utbudet av varorna som säljs inte alls så varierat som det var förr. Nu är det många stånd som har precis samma innehåll: väskor, kläder (i one size), gräddbullar och leksaks-krimskrams. Var tog de robusta sakerna vägen? Glädjande nog hittade vi en knalle som sålde olika oliver i lösvikt. Dyrt som bara den, men gott. Mycket gott!

Efter två veckor på jobbet så är man i full gång igen och det känns väldigt avlägset sen man hade semester. Märkligt, eller hur:-)




måndag 12 augusti 2013

Ny på jobbet

nä. Men åter på plats idag efter en lång sommarledighet. Och då känner man sig nästan ny. Var sparade jag det dokumentet? Vilka möten var det vi hade bokat? Kollegans dator går sönder och måste skickas på lagning. Utanför fönstret håller man på och gräver upp gatan med alla slags maskiner. Det gnisslar, dånar och vibrerar inne i vårt kontor. Tröttande oljud.

Men vi hann med vad vi hade tänkt göra idag. Imorgon åker vi iväg, vi alla tre som arbetar tillsammans, till ett litet pensionat i skogen. Där ska vi tillbringa två intensiva dagar med arbetsplanering och rutiner inför hösten. Men vi ska även passa på och slappna av, släppa jobbet för en stund och ha kul med annat. Nyttigt för oss - vi som fortfarande jobbar i en ganska ny organisation där inte alla roller hunnit cementeras.

Foto
Bilden kommer från Personligt ledarskaps Facebookgrupp

onsdag 7 augusti 2013

Öland

Öland, en av mina favoritplatser på jorden. Det stora mäktiga Alvaret, vinden, solen, havet, fåren, maten, de fina husen, de små vägarna, stenarna, doften. Ljuset! Magiskt. På Öland får min själ ro och jag kan bara vara.

Foto: Solnedgång på Öland

 
Storslagen solnedgång
Foto: Morgon på Öland
Blå himmel
Foto: Glass e gott;-)
 
Glass är gott

 

Foto: Då var tältet uppe. Stolarna framme. Nu njuter vi av havsluft och kvällsol
Camping i skön skugga

Foto: Badväder
Badväder
Foto: Elefanten på väg från cirkusen. Den kanske har tröttnat på att turnera
Elefant på promenad. Fast från cirkusen....
Foto: Kroppkakor,  smält smör och rårörda lingon. Mmmm så gott!
Kroppkakor, smält smör och rörda lingon. Finns det något godare...?

Foto: Kul prislista på Kackelstugan
Prislist på Kackelstugan




onsdag 31 juli 2013

Torekov

har tillbringat några dagar i Torekov, precis som vi gjort de senaste åren. Det är en underbar plats. Vacker natur och god mat. Havet. Ja havet, som jag älskar. Ingenstans är det en så vacker solnedgång som där. Folk vandrar ner till stranden i god tid för att följa skådespelet, varje kväll. Det är magiskt.



Vi brukar bo på campingen. Sen tar vi strandpromenaden ner till Torekovs hamn, där man kan köpa fisk och skaldjur och annat gott att frossa i. Ibland tar vi bilen och åker några kilometer till Boarp. Där finns många affärer: en fiskaffär, en köttaffär, en grönsaksaffär, ett fik - och mycket mer. Alla har de utomordentligt bra varor. En fröjd att handlar råvaror där och laga till dem i husvagnen. Sällan tar vi fram vår grill, det är så många andra som gör istället och grilloset ligget tätt över campingen framåt aftonen. Vi brukar i stället laga mat av goda råvaror på annat sätt än grilla, till exempel med min lilla varmluftsugn.

Vill man äta något riktigt gott och mättande med underbar utsikt kan jag rekommendera Café Killeröd: http://www.cafe-killerod.se/. Där beställde vi in de mest fantasiska räkmackor vi ätit. Så mätt har jag aldrig blivit av en räkmacka tidigare. Fullt med goda bakverk var där också. Gott om plats att sitta, trots att det var mycket folk där.

Från Båstad mot Förslöv passerar man en butik som heter Tant grön. Där bara måste ni stanna till en stund. Himmelskt goda ostar, oljor, kryddor med mera. En butik att förälska sig i om man heter Ulla. Godaste brieosten jag någonsin smakat hittade jag där. Plus lite annat smått och gott:-)

söndag 21 juli 2013

Flugor överallt

vid diskmaskinen slår de rekord i antal närvarande. Inte för jag tror de vill vara med och diska men de verkar dras till värmen. Varför? Tänker de lägga ägg till nya flugbarn i min diskmaskin??

Ligger och slöar i glasverandan och läser en spännande bok. Nästan kittlande spännande. Det kryper i kroppen. Näääääää. Det kryper kroppen, Flugor, flugor, flugor. Vi har satt upp flugfångare modell klistrig rulle som man hänger i taket. Den flyger de förbi och fnissar. Hör tydligt hur de fnissar åt dumma människor.

Det enda som gäller här är en rak höger. Med flugsmälla. Men jag vet att man får ta det med lite ro. Vi bor här - mitt i naturen med kor, hästar, fåglar, älgar, rådjur, vildsvin och säkert en och annan varg. Så flugorna hör liksom till och är ett bevis på att lantsommaren är här:-)

Husfluga Har hört att flugor spottar i osten och sedan trampar runt för att osten ska bli mjuk så de kan suga i sig den. När de inte letar mat, så klättrar de omkring på allt och alla. Hästarna i hagen har galopperat runt i värmen med jämna mellanrum, påtagligt irriterade av flugor och inte minst bromsar (hästflugor som bits).

Det är bra med flugor för då får fåglarna mat till sina ungar. Men för att det ska funka ska flugorna hålla sig ut så de kan bli fångade. Inte klättra omkring på mig när jag försöker njuta av en bra deckare.

lördag 20 juli 2013

Café och njut och så Malmö och rött hår

den här skylten sitter på ett café som jag besökte häromdagen.

Visst är det en härlig text att ha just på ett café?!

Det är något visst med att sitta utomhus och dricka kaffe och äta en god kaka till, oavsett om det är på ett café eller hemma. Det är somrigt. Sommar är det för fullt i mina trakter. Ikväll var det 25 grader ute och nästan inte ett moln på himlen. Högsommar kallas det visst.

Bortsett från att åka runt och fika på mysiga cafén så jag även hunnit med en tur till Malmö i veckan. Tyvärr har Malmö sämre rykte än den förtjänar. En vacker och mysig stad är det. Klart det blir bråk , det är en stor stad, nära till kontinenten och ca 40% som bor där har utländsk bakgrund. Många olika nationaliteter som ska samsas på begränsade områden ställer till med problem ibland. Jag tänker att det är konstigt att det inte blir mer problem än det är.

En vän till mig som kommer från Bulgarien, och som nu bor i ett område i en stad nära mig där det bor många invandrare, sa en gång: "- Vi är väl integrerade. Vi lever ju över 100 olika nationaliteter på samma lilla område. Är det några som inte är integrerade så är det svenskarna på andra sidan staden i x-området." Där bor nämligen inga invandrare eftersom det bara finns villor där.

Jag har funderat på det och kommit fram till att han nog har rätt. Kan 100 olika nationaliteter från helt skilda håll i världen och med olika bakgrund och trauman för det mesta hålla sams på en så liten yta. Varför kan inte vi svenska - "äktsvenskar" inte bara försöka integrera oss? Acceptera att alla är olika. Vi kanske också har en del att lära....

Så var det där med rött hår som jag skrev om i rubriken, Mitt hår har inte varit rött sedan jag tillbringade en sommar i England med en vän och då kom på att hon skulle hjälpa mig att tona håret rött. Jag hade ganska långt hår på den tiden, hon var helt novis på att tona hår, och resultatet blev rödrandigt!! Färgen satt i ett halvår......Efter det har jag hållit mig lite lugn, men nu kom rebellen fram. Yes!

Nu är jag r ö d h å r i g:-)