Adventstid - äntligen här!

som jag har väntat denna mörka höst. På ljuset. Nu  är det här i form av ljusstakar, adventsstjärnor, ljusslingor över buskar och träd och i fönster. Det är så otroligt stämningsfullt. Vi i vår kalla mörka del av världen behöver verkligen ljus. Det fina är att nu kan man välja väldigt energisnåla ledlampor i allt så man med gott samvete kan ta tänt ända till januari utan att ha dåligt samvete och utan att det syns på elräkningen. Det kallar jag utveckling.

Adventsstjärnorna tände vi ikväll. Det får man göra, för helgen börjar med helgmålsbön kl 18 idag, lördag. Nu vill jag bara sända frid och kärlek. Blir både ledsen och bekymrad över allt näthat som strömmar över bland annat vår nyvalde kvinnliga ärkebiskp Antje Jackelén. För mig är Gud, oavsett om man väljer att kalla honom Allah, Buddha eller något annat ljusets och godhetens Gud. Som står för kärlek, helt i motsats till hatet som vi människor själva skapar. Hat nu mer än någonsin bakom anonyma alias där man kan vräka ut sitt hat och hot, utan att ens behöva stå för vem man är.

Jag beundrar därför människor som biskop Antje som står upp för sina värderingar trots hot och trakasserier. Vi behöver alla medverka till att försöka minska, helst stoppa, allt hat som förekommer. Mot personer i form av mobbing, mot de som vågar tänka annorlunda, mot politiker, mot invandrare etc. Våra inre kompasser har börjat komma ur kurs och vi vänjer oss sakta vid att det är hatet som råder. Så får det inte bli.

Kan svenska folket, som står upp som en man för angorakaninerna som får sin päls avdragen, eller mot minkfarmar eller vad det är som orsaker upprördhet när det gäller djur, få samma glöd i blicken och engagemang när det misshandel, mobbing hot och våld mot människor. Då kommer vi att kunna flytta berg tillsammans.

Bjuder på en underbar celtic song: Silent Night & Fairytale of New York - West of Eden