Lund tur och retur

har jag hunnit med idag. Fast en stund trodde jag nästan att resan inte skulle bli av. För när jag kom ner till stationen och skulle åka så står det "tåget inställt" om just mitt X2000 tåg på informationstavlan. Ojdå. Gick in på biljettkontoret och frågade dem -hur gör jag nu? Fick svaret att ett Öresundståg skulle gå 5 minuter senare än mitt X2000 skulle gått. Och att de skulle byta biljett åt mig. Bad om första klass, fick det. Bra service, eller hur!

Kom fram till Lund ca 10 minuter senare än vad som var tänkt men min värd stod på stationen i Lund och väntade på mig. Tur att det finns sms.

Efter ett par timmars givande möte, fullproppad med bra information, fick jag skjuts tillbaka till stationen. Där passade jag på att äta lunch i lugn och ro innan tåget gick hem. Det blev supergod thai-mat. Köpte två deckare i Pressbyrån, bra sommarläsning.

Måste sätta mig och skriva rent mina anteckningar från mötet, så jag kan sortera lite i hjärnkontoret. Så tacksamt att jobba i en bransch där kollegor i andra företag gärna delar med sig av sin klokskap.

Sitta fast i ett stekhett tåg

läser i tidningen att folk återigen fastnat instängda i ett tåg utan att komma ut. I ca 6 timmar idag satt människor inlåsta i värmen, det var tydligen upp emot 40 grader i tåget. Förra sommaren hände samma sak ett par gånger. Det är för mig helt obegripligt att inte SJ, eller vem som nu är ansvarig, inte kan lösa situationen på ett bättre sätt utan låter folk vara instängda så länge i denna hettan.

Om jag hade varit med och rutorna inte heller hade gått att öppna, vilket inte går i X2000, så hade jag nog slagit sönder dem. För jag kan lova att jag fått panik instängd i sådan värme!!

BAO

vilken underbar musik Benny Andersson skriver!! Spelar ingen roll vilken genre han komponerar i, det blir alltid lika bra. Och Björn Ulveaus fina texter till.

Min senaste favorit är "Kära syster" som Helen Sjöholm sjunger till BAO:s orkester. Lyssna och njut!

http://youtu.be/aRalOET_hSk

Vår granne har ett jordgubbsland,

det har inte vi. Men vi har en snäll granne. Han plockar sina jordgubbar och levererar dem till vår dörr:-)

En vacker skrivbok

jag har alltid facinerats av böcker. Både böcker med text i och böcker med tomma blad. Min man har aldrig förstått vad jag ska med alla skrivböcker till. -Jag ska ha dem att skriva i förstås, säger jag och köper en till. Det händer att jag skriver i dem, men lika ofta har jag bara dem för att jag tycker de är fina.

Den allra finaste jag äger är den som jag köpte i Paris för någon vecka sedan. Den är återvunnen av gamla räkenskapsböcker - både pappret och läderpärmen. Tänk vilken historia den har! Det fanns flera olika modeller av böcker till salu, alla handgjorda - mycket fina hantverk. Jag betalade ganska många Euro för min bok, men den är värd varenda slant. Nu ligger den och pryder min sekretär och jag blir glad varje gång jag ser den.

Så här nöjd blev säljaren och köparen

Av en sådan här bok är min bok skapad

Inte vad man väntade sig kanske

men nog fanns det ett H&M även på Champs-Élyseés - och med samma låga priser som här hemma:-)

Ett gäng hackers

har ställt till rejält med oreda och skapat kostnader för bl a Sony hörde jag på radion. De hade bland annat lagt ut hemliga uppgifter från CIA.

Jag tror att det behövs hackers! De fungerar som en slags kvalitetskontroll på de datasystem och säkerhetssystem som finns. Då menar jag hackers som hackar för att visa att de kan. Som egentligen inte har något "ont uppsåt", men som självklart kostar en massa pengar på grund av det som de ställer till.

Idag finns det mesta om oss i datorerna. Fel använt skulle dessa uppgifter kunna ställa till med katastrofer. Både för länder men också för enskilda människor. Så lätt för någon med ont uppsåt att sortera ut ex vis oliktänkande. Behövs bara en knapptryckning. Så lätt att sortera ut människor som sökt vård av olika anledningar och döma dem som "ej arbetsföra" osv. Med några få knapptryckningar finns det mesta där, lätt att samköra med diverse register.

Vi är egentligen väldigt naiva som lämnar ut våra personnummer i alla sammanhang. Bättre "nyckel" kan man knappast få för att sammanställa någons liv och leverne.

Det jag gillar med hackers (alltså de som knackar sig in och lämnar ett avtryck på strategiska ställen, typ "mr X" har varit, här för att sen försvinna. Jag försvarar inte virusspridare!) är just att de bevisar att systemet inte håller. Och att vi andra ska vara lite mer skeptiska.

Outlet-shopping

en timmes resa från min hemort finns en stor outletbutik. Igår regnade det så jag tog mamma med mig och åkte dit. Det var inte mycket folk alls där, de flesta var väl hemma och firade midsommar.

Vi var där i ett par timmar, hann med att äta lunch också. Mamma var helt "salig" och gav inte upp förrän hon var så trött att hon knappt kunde stå. Tur att rollatorn var med...

Jag passade på att köpa jeans till maken, han ville ha en storlek mindre än vanligt. Det fick han, och de satt som en smäck:-).

Själv köpte jag bara ett par svarta tygskor till mig själv, men de var lite tuffare än vanliga knytskor. Det är roligt att hitta skor som är lagom och inte "fotriktiga", är inte så bortskämd med det.

Midsommarafton för oss

vädret har pendlat mellan sol och regn, precis som det brukar göra på midsommarafton. I år blev det sill och nypotatis hemma hos min mamma tillsammans med maken och hans mamma som precis kommit hem från sjukhuset.

Vi satt på mammas balkong och hade utsikt över parken som ligger på andra sidan gatan. Där var det midsommardans med dragspel och "små grodorna". Fullt med folk - både unga och gamla - roade sig medan vi nöjde oss med att betrakta det hela på avstånd under tiden som vi åt jordgubbar.

Jag hoppas att ni alla haft en underbar dag med värme både utomhus och inne i kroppen!!

En ruskigt bra bok!

Har precis läst ut den här boken. Hörde Kristina Ohlsson för ett par år sedan på "Bokens dag" då hon läste ur sin första bok "Askungar". Det hon läste var så otäckt, så jag bestämde mig för att inte läsa den boken, vilket jag inte heller har gjort:-). För ett tag sedan köpte jag hennes andra bok "Tusenskönor". Länge sen jag läste en så bra bok. Man vill bara vidare i historien och har svårt att släppa den.  Det är en spännande bok utan att vara otäck. Och den innehåller flera olika berättelser i en men blir ändå inte rörig. Däremot tycker jag att slutet blev för vemodigt.  Tusenskönor får fyra U, UUUU, av fem möjliga.

Tänkvärda ord

Den som tror att han är för liten för att göra någon skillnad har nog aldrig haft en mygga i sovrummet.

Jag tycker inte det är okey....

att styra ut en hund så här. Vill man synas så kan man välja kläder till sig själv som sticker ut, inte behandla djuret som en docka.

Prutat och klart

har varit och beställt nya glasögon idag eftersom mina nuvarande har blivit repiga i glaset. Det finns en ny glasögonbutik/optiker i min närmaste stad. Där kostar glasögonen ca 25% mot den dyraste butiken. Så stor skillnad är det faktiskt inte i kvalitet! Mina nuvarande glasögon kostade ca 9000 kr för tre år sedan. Har fått besöka optikern minst tre gånger för att fixa bågen som gått sönder.

Säkerligen är produktionen av glasögonbågar och glas förlag till Asien i den billigare butiken. Men jag tror personligen att även den dyra butiken beställer därifrån.

Valde ett par lite mer markerade bågar denna gången, tycker de är rätt tuffa faktiskt men det lär väl ta ett tag innan jag vänjer mig. Det fanns en kamera i butiken så jag kunde ta en bild för att se hur jag "tog mig ut". Är man närsynt som jag så får man stå väldigt nära spegeln och kolla hur bågen ser ut, och det är inte samma sak som att se dem på lite håll. När bilden var tagen kunde jag även mejla till mig själv. Så här blev det. Fina eller hur;-)

Till alla barn som överlevde 30-, 40-, 50-, 60- och 70- talet

Först så överlevde vi att födas av Mammor som rökte och drack under graviditeten.
De tog magnecyl och alla möjliga läkemedel samt åt tonfisk direkt ur burken men blev aldrig testade för diabetes. Efter detta trauma blev vi lagda på mage för att sova i en spjälsäng målad i en rosa eller babyblå färg med hög blyhalt. Vi hade ingen barnsäkerhet på medicinburkar, dörrar eller fönster och när vi cyklade hade vi ingen hjälm!! För att inte tala om vilken risk vi tog när vi liftade.

Som spädbarn och barn åkte man bil (med rökande föräldrar) utan barnstol. bilkudde, säkerhetsbälte eller airbag. Vi drack vatten direkt ur trädgårdsslangen och INTE ur glas eller flaska. Vi delade läsk med flera kompisar och drack direkt ur flaskan och INGEN dog av detta.

Vi åt muffins, Mammas bullar, vitt bröd, riktigt smör och för mycket socker på cornflakes och i filen. Inte blev vi överviktiga för det! För att: VI VAR ALLTID UTE OCH LEKTE!!! Vi kunde gå hemifrån på morgonen leka hela dan och kom hem när gatlyktorna var tända. Ingen kunde nå oss på hela dan OCH VI VAR OKEJ!! I timmar kunde vi bygga lådbilar av skräp för att sedan åka ned för någon backe och då upptäcka att vi glömt bromsarna. =) Efter att vi åkt in i träd och buskar ett par gånger lärde vi oss att lösa problemet.

Vi hade inga Playstation, Nintendo, X-box, ingen video eller DVD, inga 150 kanaler på TV:n, inget surroundljud, CD-spelare, inga MOBILTELEFONER, DATORER inget Internet eller MSN. Vi hade
VÄNNER och dom fann vi UTOMHUS!! Vi föll från träd och tak, skar oss, bröt armar och ben, slog ut tänder!! Och inte blev någon stämd eller anmäld för det.

Vi åt maskar och kakor gjorda av sand eller jord och inte fortsatte maskarna att leva i magen!! Vi fick luftgevär vid 10 års ålder, vi hittade på spel och lekar med hjälp av en pinne och en tennisboll, och fast man sa att det kunde hända, så var det inte så många som fick sina ögon utpetade av pinnar.

Vi cyklade eller gick till kompisar, ringde eller knackade på och iblandsteg vi bara in och pratade med dem.
Fotbollslaget hade uttagningar och alla blev inte uttagna, dom som inte blev det, fick lära sig att handskas med besvikelsen OTROLIGT ELLER HUR!!??

Tanken på att våra föräldrar skulle stå på vår sida om vi bröt mot lagen fanns inte. Dom var faktiskt lagens högra arm!!

Denna generation har faktiskt fostrat dom största risktagarna, problemlösarna och investerarna någonsin. Dom senaste 50 åren har varit en explosion av uppfinningar och nya idéer. Vi hade frihet, misslyckanden, framgång och ansvar och vi lärde oss att ta allt detta!!

Om du är en av dem så: GRATTIS!! Du kanske vill dela med dig av detta till andra som har haft turen att få
växa upp som barn den tiden innan ADVOKATER och MYNDIGHETER reglerade ditt liv för “DITT EGET BÄSTA”??

TILL ER som tror att GUD vakar över er: Släng detta i papperskorgen!! Till er andra: skicka detta vidare:-)

(Ullas kommentar: Jag vet inte vem som skrivit texten, den vandrar runt som "kedjemejl" men jag känner igen så otroligt mycket i det som skrivs, för så var min barndom och uppväxt så jag kunde inte låta bli att lägga in det som en bloggtext)

92-årig dansstjärna

säger bara "åååååå"! Tänk att kunna dansa så vid nittotvå!  http://www.youtube.com/watch?v=3O-o5gwi4HI&feature=share

Parkera var du vill.....

varför inte mitt i en korsning mitt på ett övergångsställe....?

Så många monument

av olika slag det finns i Paris. Det måste ha funnits många fransmän som haft behov av att göra avtryck i tiden. De flesta är i gott skick, vilket gör att de blir ännu mer imponerande. Men vad hände egentligen under 1:a och 2:a världskrigen? Jag måste erkänna att jag är ganska dåligt insatt i den delen av historien. Var det ingen som bombade de här byggnaderna? De måste ha varit väldigt bra måltavlor, med tanke på hur stora många av dem är.

Kolla på folk

är spännande. I Paris har man tagit fast på det och ställt stolarna bredvid varann vända mot gatan i de flesta cafeérna. Då kan man helt lugnt och utan att verka nyfiken sitta där och iakttaga det som händer runt om. Sker det något ovanligt så är det bara att fråga närmaste granne, som gärna, på yvig och snabb franska, berättar vad det är. En och annan glosa kommer jag ihåg från skolans franskaundervisning och resten gissar man. Här kommer ett axplock med bilder av en "spanande" Ulla:-)

På marknad

det är söndagsförmiddag i Paris. Vädret är så där lagom skönt, inte kallt - inte varmt. Vid Bastiljen pågår en jättestor marknad. Inte någon "krimskramsmarknad" utan en marknad för de som bor i Paris. Det är liv och rörelse. Fullt med män, kvinnor och barn i alla åldrar. Många har väska på hjul med sig. Här ska söndagslunchen införskaffas, bara fina färska råvaror. De lyssnar, luktar, känner och gestikulerar. Där ligger tuppen med huvudet kvar men resten av kroppen är renplockad. Där står ankleverpatén i fina burkar, oliverna skimrar i sina lådor, fiskarnas alla färger lyser i solglimtarna som letar sig ner under träden och tälttaken. Den torkade skinkan står uppträdd på ett spett, klar att skivas i tunna, tunna skivor. Blomsterstånden prunknar i alla färger som finns. De nybakade baguetterna doftar himmelskt! Nyfångade skaldjur och vin som ska avsmakas långsamt och njutningsfullt. Det är en underbar morgon i Paris.

En perfekt resa

blev det. Vi har gjort precis det vi velat göra - nämligen vandrat runt (säkert flera mil) och med jämna mellanrum har vi satt oss ner på ett café och njutit av att kolla på folklivet. Vi har sett det Paris som jag verkligen gillar - Prisarnas Paris. Och självklart har vi även sett "turisternas" Paris, men då lite mer på avstånd:-). Vi har också mött många intressanta människor. Och vi har njutit av att bara vara.

Första skolavslutningen

idag är det dags för äldsta barnbarnet W:s att gå på sin första skolavslutning. Hon har gått "0:an" och i höst är det dags att börja ettan.

Så spännande dag för henne. Högtidligt, lite pirrigt i magen och spännande med släkten på plats. Tänk vad tiden går, jag minns min egen första skolavslutning. I denna ljuva sommartid och Den blomstertid nu kommer är psalmer som jag alltid kommer att förknippa med den där frihetskänslan som sommarlovet innebar.

Jag skickade ett sms till W idag och önskade henne lycka till. Morfar ska vara med och mormor åker ju till Paris.

Jag erkänner....

det blev lite mer i resväskan nu när jag packat klart än på min packlista från igår. Men jag har packat i en hälften så stor väska som jag brukar och jag har betydligt färre saker med mig. Dessutom har jag försökt tänka ut vad som passar det vad. Det ni, är ett stort framsteg för mig:-)

Ny resväska inköpt idag, dragkedjan hade gått sönder på den gamla

Nätet - vilken fantastisk sak detta är

idag har jag checkat in oss på Air France och även skrivit ut våra boardingpass, känner mig stolt att jag klarade av det - även om det var buslätt att göra:-).

Tänk så oändligt många saker man kan göra via nätet nuförtiden. Saker man för några år sedan inte ens kunde drömma om att man skulle göra själv och så enkelt.

Tänk bara på alla bankärenden man kan göra: ta lån, starta sparande, öppna konton, flytta pengar, köpa och sälja värdepapper och så vidare.

För att inte tala om hur smidigt det är att skicka blommor och presenter, köpa kläder och saker, hålla kontakten med vänner momentant (via ex FB) och så vidare. Titta på TV, kolla på folks egen inspelade videos från hela världen, lagra bilder, söka fakta, läsa tidningar, beställa medicin, ha en personlig träningscoach.........bla bla bla...listan tar liksom aldrig slut - den bara fylls på.

Vad tycker du är det bästa med nätet?

Tre pack-coacher

en och annan som läst några av mina tidigare blogginlägg vet att jag avskyr att packa, men gillar att resa. Får alltid lite små-ångest när det är dags att packa eftersom jag inte kan bestämma vad jag ska ta med mig. Det brukar sluta med en jätteväska fylld med saker som jag inte använder men som saknar sådant som jag borde haft med mig:-(.

Ikväll var jag ute med tre goda vänner och åt middag och klagade då min "pack-nöd" inför Parisresan. De trodde jag var knäpp när jag berättade om allt jag hade tänkt ta med mig. Alla tre är den där typen av person som bara lite käckt slänger ner det nödvändigaste i en liten bag och som ändå ser eleganta och fräscha ut. Dock höll en av dem faktiskt med mig om att det inte räcker med bara ett par skor i fyra dagar.

Eftersom de verkligen är goda vänner och verkar vara proffs på det här med lätt bagage så beslöt jag mig för att lyssna på deras råd. Penna åkte fram och ett gammalt kvitto. På det skrev de sedan ner vad jag får ta med mig. Försökte köra lite förhandling, men de var stentuffa:-). Om jag protesterade att ett linne var för lite, så strök de en top istället. De ville till och med veta vad jag skulle ha på mig på resan så jag inte tänker fuska och klä mig i lager på lager så jag har ett par tajts under långbyxorna och kjol ovanpå det, som jag var inne på att göra. He he!

En av dem hotade med att ringa min käre make för att tala om att jag har fått en lista och att jag ska hålla mig till den. Det behöver hon inte göra för han läser min blogg:-).

Listan är pytteliten, verkligen yttepytteliten, i mina ögon, se själva! Men det känns ändå bra på något sätt att de styrt upp det hela. Tack kära vänner för hjälpen! That´s what friends ar for.....

min packlista

Konstiga drömmar

drömde en konstig och lite otäck dröm i natt, tror självklart det är mitt undermedvetna som bearbetar en händelse som jag nyss var med om. En ganska trist historia som satte min tillit till några ganska nära personer på prov. Eftersom jag tog åt mig rejält av den händelsen men försökt släppa den, så vet jag att den här drömmen ville säga mig något. Måste bara klura ut vad....

Så mycket bättre

läste i kvällstidningen att det nya gänget i TV-serien "Så mycket bättre" är samlade för inspelning. Ser fram emot att se programmen, tyckte den förra omgången var hur bra som helst. Roligt att höra gamla låter i helt nya arrangemang. Trevliga intervjuer med de medverkande var det också, lagom mix med information om både deras karriär och privata liv. Utan att bli fjäskigt eller mjäkigt. Och så det viktigaste - massor av bra musik:-)

Världens goaste tjej hemma igen!

spelar ingen roll vad alla domare i världen säger, detta är den goaste och finaste tjejen som finns! Full av bus, egen vilja, glad, kärleksfull, vacker, empatisk och omhändertagande (vaktande). En riktig stjärna:-)



Asta, snart 2 år, foto Kicki Svalin



Ser ju riktigt proffsigt ut trots allt

Foto Kicki Svalin

En helg med de små

Tidigt igår morse for äldsta dotter med make till Stockholm för att gå på bröllop. Hemma fanns barnen A 5 år och E 2 år som mormor och morfar skulle få förmånen att passa. Tyvärr ligger min svärmor på lasarettet och är ganska dålig så maken har tillbringat en hel del av helgens timmar där.

Men jag och barnen har haft det jättemysigt. Igår eftermiddags åkte vi till min yngsta dotter så kusinerna fick leka med varann. Där finns en fantastisk trädkoja som de lekte i. Även lilla E fick hjälp att klättra upp och kvittrade av förtjusning när hon väl var uppe:-)

Vi har bott hemma hos barnen för att det är lättare, i alla fall för den minsta, att sova i sin egen säng. Igår kväll fick vi besök av goda vänner som hade mat med sig till oss, schysst eller hur! La barnen strax innan kl 20, de somnade på tre röda sekunder. Sen har vi inte hört ett ljud från dem innan de vaknade strax före halv nio imorse. Vem har sagt att det är jobbigt att ha småbarn;-)

Idag fick de sig ett gott skratt när mormor halkade av gungan och landade pladask på ändan. Snopen blev jag och rätt omskakad, men kul såg det säkert ut.

Det har gått jättebra att ha hand om dem, inte minsta lilla klagan har hörts. Men visst blev de stormförtjusta när mamma och pappa kom hem i eftermiddags, det är ju självklart.

Nu är det snart dags att åka och hämta hem Asta som fått bo på hundpensionat under tiden.

Så väldigt sant...

"Det är svårt att hitta lyckan inom sig, men omöjligt att finna den någon annanstans."
Citat Sebastian Chamfort

En oväntad present

ikväll fick jag besök av min "äldsta" (inte till ålder utan i tid vi har känt varann) bästa vän. Hon hade med sig en jättefin låda i aluminuium fylld med rosor och ett kort till mig. Som tack till mig för att jag ställt upp för henne när hon varit sjuk. Idag har hon varit på sista strålbehandlingen och fått ett okey från sin läkare. Nu hoppas vi och tror att hon är frisk igen!

Hon har varit sjuk i  snart 11 månader och genomgått en otroligt tuff behandling. För mig har det varit självklart att finnas där för henne under tiden och jag känner att jag inte kunnat göra så mycket egentligen mer än finnas bredvid. Det är hon som haft det tufft och hon har varit otrolig på att ta tillvara de "bra" stunderna. Vi har umgåtts precis som vanligt, så mycket hon har orkat och hon har hela tiden varit engagerat i mitt (vårt liv) trots att hon haft det så tufft själv.

Och så får jag blommor av henne!! Jag är ödmjukt stolt och tacksam att få ha en vän som hon!

Webben ett hinder

svärmor ska flytta, och jag skulle hjälpa till att göra flyttanmälan av bl a telefonen. Gjorde ett första försök i går kväll. Går in på Telias hemsida och försöker se var man gör flyttanmälan, men jag har nog fel på synen för någon sådan rubrik finns inte. Så jag får använda "sök". Hittar rätt ställe och ser att det är 100 kr billigare om man gör anmälan där istället för att ringa.

Börjar fylla i alla uppgifter och det går bra tills jag kommer till "fyll i f g hyresgäst telefonnummer", som jag inte känner till. Det står också att om man inte vet det kan man skriva personens namn. Vet inte det heller. Kommer inte förbi de fälten. En stilla undran - hur gör man om ingen bott i lägenheten tidigare....?

Min man ringer fastighetsbolaget idag och får uppgiften vem som bott där, han hade ingen telefon. Går in på Telias hemsida ikväll, och får än en gång använda "sök" för att hitta.

Kommer till samma fält som igår. Hoppar över telefonnummerfältet och fyller i namnet på f g hyresgäst istället. Men inte tusan kommer jag vidare. Får ett nytt felmeddelande. Ibland är verkligen webbformulär ett hinder istället för en hjälp!

Så imorgon måste vi ringa Telia för att göra flyttanmälan. Men de ska sannerligen inte få 100 kr extra för det samtalet. Svärmor kan väl inte hjälpa att föregående kund inte hade någon telefon?

Vi skulle nog inte bokat mat.....bläääärkkkk!

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13149841.ab

Man får inte klaga på värmen

då säger alla genast -Men tänk hur kallt det var i vintras. Och tänk om det blir regn istället.

Nu har jag, trots detta, klagat på värmen de senaste dagarna för jag tycker helt enkelt att det varit på tok för varmt. Jag gillar inte när det är så här varmt, det är svettigt, man blir slö och man sover dåligt!

Kollat på min favorit-väder-site http://www.yr.no/ och där ser jag att det ska blir regn de närmaste dagarna. Så ja, okey då! Det är mitt fel att det ska blir regn:-)

Passade på att kolla långtidsprognosen för Paris också och det ser ut att bli molnigt nästa vecka. Det är ok, bara det inte blir för varmt. Förra gången min vän K och jag var där så höll vi på att smälta bort i värmen. Vi satt en hel dag i skuggan på en bänk i Bois de Vincennes och tittade på Parisarna som brukar gå dit för koppla av. Trevligt, men ännu trevligare är det att sitta på ett café mitt i stan och kolla på folk:-)

(För) lätt att begå brott

har varit på bouppteckning idag. Numera går det snabbt och enkelt att upprätta en sådan. Förr däremot skulle varenda pinal i hushållet inventeras och sättas upp på en lista. Det viktigaste nu är att alla arvingar är närvarande.

Den som gjorde pappas bouppteckning var vår begravningsentreprenör U, som är en supertrevlig och mysig person. Hon berättade att en bouppteckning är en offentlig handling som vem som helst kan begära att få ut. Tidigare var man tvungen att skriva både personnummer och bankkonto i den, vilket gjorde att vissa kriminella personer begärde ut bouppteckningar och sen länsade konton tillhörande dödsbon. Därför har Skattemyndigheten bestämt att man inte längre behöver skriva in kontonumren. Bra beslut!

På ett sätt är det bra, tycker jag, att vi har en offentlighetsprincip. Men ibland så blir det lite för offentligt med vissa saker. Vem mer än berörda behöver egentligen ha tillgång till en bouppteckning? Vad kan den ha för allmänt intresse om alla arvingar ändå varit närvarande?

U berättade också att på senaste tiden har folk börjat bråka betydligt mer i arvssammanhang. Bråkat har väl en del gjort i alla tider, men hon sa att det ökat markant och undrade varför. Min teori är att eftersom vi numera lever mer och mer i ett individualistiskt samhälle blir också människor mer och mer egoistiska och ser bara till sig själva före allt annat.

Jag har aldrig tyckt att det är självklart att man ska ärva någon, inte när man är myndig. Blir det något arv så är det bara en bonus som man kan vara tacksam för- inte något man kan kräva. Varför blir folk ovänner och riskerar vänskap och släktskap för all framtid, det handlar ju bara om saker och pengar. Hur kan man sätta det före den person man mist?

Vet du någon mer än jag

som skulle byta en flaska vin mot sex nyvärpta ägg...? Var på InnerWheels årsmöte ikväll och som vanligt hade vi ett lotteri med en vinst som en medlem skänkt.

Jag vinner sällan men de få gånger jag vinner så är vinsten alltid vin. Eftersom jag inte dricker vin så brukar jag ge bort vinsten till någon som har bättre nytta av den. Idag vann jag första pris. En flaska vin - förstås:-).

Eftersom vi var hemma hos en av våra medlemmar som bor på landet och som har höns, så hade hon bestämt sig för att skänka en extravinst som var sex nyvärpta ägg. Raskt som attan bytte jag mitt förstapris mot andrapriset och har nu en låda ägg i kylskåpet.

Hon som vann "mitt" vin tyckte det var ett bra byte. En win-win-historia, eller hur:-)

Nationaldagsfirande

inte förrän 1983 fick vi en officiell natíonaldag i Sverige. Innan dess hette det "Svenska flaggans dag". Väl värt att fira. Vår flagga är så vacker tycker jag.

Dagen till ära var två av mina barnbarn iklädda Sverigedräkten, vilket gjorde att de charmade talaren så pass att de vann varsitt inträde på "Bus-landet" :-)

Idag är det så varmt så man nästan smälter bort, men klaga får man inte. Då blir det regn, eller hur!

Asta löptränar och jag cyklar

har länge tänkt börja löpträna Asta genom att cykla med henne. Försökte lite grann förra året men då var hon för ung. Stora hundar måste vara minst ett år innan man motionerar dem för mycket, eftersom det tar tid för dem att växa klart. När vi testade förra året var hon mest rädd för cykeln.

Önskar förstås att jag hade ork nog att springa fort med henne, men det har ju nu inte så då får det bli cykel istället.

Cykeln pumpad, Asta och L redo för en spångmarch

För att vänja henne så sprang yngsta dottern L (hon orkar!!) med Asta och jag cyklade bredvid.  I början var hon lite konfunderad men efterhand så sprang hon på utan att kolla på mattes cykel hela tiden. När vi kommit någon kilometer så vände vi och efter en stund tog jag över kopplet och cyklade med henne. Hon sprang hur fint som helst och vi ökade farten så vi kom en bit före L.

Då ropade dottern på mig att jag "skulle stanna till en stund medan det funkade bra,  så att Asta kunde få beröm". När Asta hörde ordet "stanna" så tvärstannade hon:-). Tänk om hon alltid lyssnade så bra på mina kommandon...Jag fick i alla fall kasta mig av cykeln för att inte stupa i backen. När ca 37 kg hund tvärstannar då blir det nämligen stopp.

Vi ska träna några fler gånger innan jag vågar mig på att cykla iväg ensam med henne. Men kul  var det i alla fall!

Vattenpaus för löparen

Fyndat på loppis

idag har vi fikat på ett litet mysigt café som ligger nära vår by. De har även en loppis och där hittade jag detta lilla "växthus" i zink för bara 75 kr.

Det står nu på vår sekretär, fyllt med blommor. Bredvid står en ananas-salvia (doftar underbart) i en kruka som jag köpte för 20 kr på en annan loppis vi besökte idag.

Inte lätt att va nybörjare bland proffs

igår tillbringade vi nästan hela dagen på hundutställning. Det var Kuvasz-specialen med ca 70 Kuvaszar på plats. Vi är inga utställningsmänniskor, har bara ställt ut två gånger tidigare och då mest för att vår uppfödare skulle få ett omdöme på Asta. Båda gångerna fick vi hjälp att "ställa" henne inför domaren. Mycket proffsig hjälp men Asta kände sig inte jättebekväm varken med honom eller i ringen, det märktes. Dock brukar det vara roligt att träffa Astas syskon, speciellt Tora och hennes trevliga matte S. Och så förstås Astas uppfödare A och P, underbara människor.

Igår hade jag själv tänkt hålla Asta, även om jag knappt har en susning om hur man gör. Vi har inte övat hemma heller, vilket man kanske bör göra. Men eftersom vi inte har för avsikt att avla på henne eller hålla på att ställa ut henne hela tiden så har vi inte brytt oss om att göra det. Vi tar som sagt inte detta på så blodigt allvar. Men det finns det många andra som gör, det får man erfara när man är där....

Vår uppfödare P var på plats med Astas pappa Verdi som ställdes ut i vetranklassen. P erbjöd sig att ställa Asta vilket jag med glädje accepterade, märks att Asta gillar sin "gammel-husse".

Hon skötte sig utmärkt men fick ändå bara "good". Detta för att hon rör sig instabilt och styltigt bakifrån enligt domaren. Kan bero på att hon inte är van att springa i ringen men också att hon behöver bättre muskler i bakbenen. Men domaren tyckte också att hon hade ett vackert uttryck, bra rygg, stark hals, bra ögon och öron och ett trevligt temprament. Det sista är viktigast för oss!

P ville gärna att vi skulle ställa upp i avels- och uppfödarklassen också så då fick jag rycka in själv och visa Asta eftersom P skulle visa Verdi. Min man fick visa en annan av systrarna i kullen. Varken jag eller min man är som sagt proffs och när vi stod där i ringen och försökte få våra hundar att stå så vackert som möjligt jämte pappa och syskon så fick vi ingen hjälp av "proffsen" som stod jämte oss. Istället fick vi snäsiga åthutningar hela tiden. Gör så, håll så, vrid där, sluta med det där och så vidare. Kände mig helt värdelös. Hade kanske varit bra om den som är mer erfaren hade gett oss goda råd i lugn ton i stället så hade vi själva blivit lugnare vilket hade smittat av sig på hundarna. Nu blev det tvärtom.

Jag förstår att vissa vill ha så bra omdömen som möjligt. Men att bli sååå extremt prestationsintriktade så man inte kan vara schysst mot de som är oerfarna förstår jag inte alls.

Tveksamt om vi ställer ut Asta fler gånger. Vi får se. Men stort Tack för hjälpen P!

Asta till vänster och Verdi till höger med sin husse P

Syster Tora med sin matte S och Asta lyckliga att ses igen

Styltig bakifrån. Njae, det tycker inte jag att hon är.

Jaha, där bak är hon instabil säger domaren

Skönt att få ligga och vila i skuggan jämte pappa Verdi

Matte (nr 33) försöker hålla styr på Asta mitt i gruppen av pappa och syskon