Veckans brott

kollar alltid maken på. Själv har jag varit måttligt intresserad men har ändå börjat kolla de senaste gångerna. Jag avskyr våld och och far riktigt illa av att se på alla dessa hemskheter som verkligen har hänt. Men har fastnat för Leif GW Persson teräffsäkra och finurliga kommentar och inspel i händelserna. Om vi hade fler som honom i Sverige är jag helt säker på att vi skulle få många många fler fall lösta. Visst är han självsäker, men han är otroligt smart och har en analysförmåga som det är få för unnat.

Ikväll handlade det bland annat om Flinkmorden i Falun. Inte långt innan dessa skedde tillbringade jag ett par veckors tid på regementet där, det var på en kurs för bilkårister. Vi gick ofta genvägen genom skogen när vi skulle till och från Falun centrum och jag kan se hela omgivningen framför där det hände.

Själv befann jag mig på utbildning i Skillingaryd när det hände och fick snabbt reda på det, då flera av mina kursledarkollegor beann sig på plats där i Falun och fick ta hand om allt stöd till de efterlevande. Vi hade också i vår elevgrupp många som hade anknytning till tjejerna som dödades där. Ibland kommer våldet så oerhört nära, så nära att man inte riktigt kan ta in det. Hjältar till poliser som stoppade hans framfart den där gången. Polisskyttarna berättar

Ajjj, ajjj - tandläkarbesök

var det idag, det årliga besöket. Inga hål så det var bra, men det kostar ju en del ändå. Gjorde inte alls ont, och jag har en härligt trevlig tandläkare så jag ska inte klaga. Däremot har jag varit och fixat mina naglar och det gjorde ont, ajjj.

Brukar gå och få ett extra lager gelé ovanpå mina egna naglar så att de ska hålla bättre. Utan det så skivar de sig och bryts av hela tiden. Men attan vad ont det gjorde när gelén skulle härdas idag. Det bränner som eld i fingrarna och jag kan förstå varför man använt våld mot naglar som tortyrmetod. Jag har alltså inte tandläkarskräck utan nagelskräck;-)

Köksrenoveringen går framåt sakta men säkert. Börjar vänja mig att leva i röran och bryr mig inte så mycket om att det ligger saker överallt och att man ser allt i skåpen. Det är bra övning för mig som inte alls gillar när saker ligger huller om buller. Jag vill ha det rent och lugnt omkring mig, då tänker jag bäst. Kan bli stressad av röra. Men nu märker jag att det trots allt funkar bra. Så man kan nog vänja sig nog vid det mesta.

Bjuder på en härlig sommarbild med en tänkvärd text:

Tänka själv, tänka nytt

Vad vinner man på det då? Jo, man får nya intryck som gör att man utvecklas som människa. Fördomar man har, kan komma att omprövas om man vågar tänka lite annorlunda idag än mot igår. Problem man funderar på kan lösa sig - om man bara vågar bryta tankemönster.

När det gäller skrivandet så är det skönt att få nya impulser ibland. Jag har en bok som heter "Skriv om och om igen" av Katarina Kuick och Ylva Karlsson. Den är så där härligt rörig och när man läser den och testar skrivövningarna kan man inte tänka inne i den vanliga lådan utan hamnar direkt utanför i en skön värld av fantasi. Berikande. 

Våga. Våga.

Tror det var Einstein som sa att "Höjden av dumhet är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig ett annorlunda resultat". Det är lite på samma tema som texten på bilden. Det är därför jag har bytt jobb, för att jag vill ha något mer än jag hade. En utmaning, en plats i ett lag där jag får vara jag, ett möjlighet att utvecklas. Det är inte enkelt, men måste det vara enkelt? Om det känns lätt - då är det rätt. Att det känns lätt behöver inte heller betyda att det är enkelt. Däremot ska det kännas lätt i hjärtat.

Nu är det snart ett år sedan jag sa upp mig från ett fast och tryggt jobb. Vet du vad - jag har inte ångrat mig en enda minut. Mitt nya jobb är svårt. Det är massor att kvar lära innan jag känner mig trygg och säker och saker förändras ständigt. Det är verkligen en utmaning! Men nu får min hjärna jobba med att vara kreativ och skärpt. På våra möten diskuteras sak och inte person - en sådan befrielse! Du får tycka annorlunda, men du duger ändå. Det är väl då, om någonsin, man verkligen vågar prova sina vingar. Och när man gör det växer man.

För som den kloke Einstein sa: "-Den som aldrig gjort ett misstag, har aldrig prövat något nytt."

Renovering av köket

Så här ser en del av vårt kök ut nu. Inga luckor och lagom rörigt i skåpen. En himmelsblå vägg, som gjort mig glad i flera år men nu är det dags för renovering. De gamla luckorna ska få en ny färg - från att ha varit ljust träfärgade och något slitna ska de nu istället bli ljusgrå. Grått är den nya basfärgen enligt trendnissarna. Ha, det har jag väl vetat länge. Har gillat grått i många år. Bänkskivorna och den gamla diskbänken ska bytas ut mot svarta laminatskivor som ser ut som sten.  Nya handtag på skåp och lådor blir det också, smala i rostfritt. På väggen vid diskbänken så byter vi ut det gamla bruna kaklet mot vitrutiga laminatskivor. Hur fina som helst. Väggen ska målas om från himmelsblå till gammelrosa. Inte babyrosa utan en mättad rosa ton som går mot beige.

Kranen vid diskhoarna blir i gammeldags stil med två "rattar" för kallt och varm vatten.

Skivor, handtag, diskhoar, "kakel" och kran är köpta på Ikea. Som vanligt är det jag som står för "designen och påhitten" och maken som står för det praktiska. Det är stor röra just nu, men blir fint när det är färdigt. Under tiden får vi stå ut med att se vad vi har i skåpen:-)- Kanske blir det ett bra tillfälle att rensa i röran, nu när man inte längre kan gömma undan sakerna så de inte syns.