nyss hemkommen från grannstaden där jag varit på bio. På väg till parkeringen såg jag faktiskt stjärnor på himlen, inte så vanligt att man verkligen ser dem inne i stan. De fanns där men ack sååå långt borta.
Satte mig i bilen och körde de 2 milen hem till mitt lilla hus på landet. Steg ur och blickade uppåt. Och kände mig så liten i allt det oändligt stora! Stjärnorna hänger precis över mitt huvud. Det är tusen och åter tusen som strålar där ute i det mörka. En otroligt vacker bild som gör mig andäktig och ödmjuk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
tack för din kommentar, hälsar Ulla