Humöret har pendlat från att vara helt likgiltig till att vara ledsen och deppig. Inte så konstigt kanske. Så fort jag har gjort minsta lilla mer än att vara stilla så har jag blivit tok-trött efteråt. Där är kroppen väldigt tydlig, går inte att missförstå - vila och ta det lugnt. Men att jag skulle tröstäta så mycket som jag gjort, trodde jag inte. GODIS, godis, godis. Ingen bra combo att vara tämligen orörlig och att äta fel saker....:-(
Igår var jag ute och provkörde vår nya bil. Första gången jag körde sen olyckan. Det gick bra, fast på grund av värken så kändes det inte bra. Nu har vi bestämt oss i alla fall, det blir den bilen, en Volvo V70.
Igår köpte vi en robotdammsugare. Jag har länge velat ha en sån för att hålla undan hund- och katthår som hela tiden yr runt i huset. Provkörde den en kort stund idag och Asta blev skogstokig på den. Hon trodde nog att det var ett UFO som hon skulle försvara oss mot:-)
Förstår att det är jobbigt. Hoppas att du slipper gå länge med värken. Smart iaf att skaffa en extra hjälp i hemmet som sköter sig själv.
SvaraRaderaUsch, jag läst ikapp och ser att ni har varit med om en hemsk bilolycka. Fy, vad hemskt! Tack och lov att det gick så bra som det trots allt gjorde. Livet är så skört och ett enda ögonblick av oaktsamhet i trafiken kan få förödande konsekvenser för så många. Det gör en ödmjuk.
SvaraRaderaJag hoppas att värken snart kommer att ge med sig och att vardagen snart kommer att bli lite enklare igen.
Ta hand om dig.♥
Kram Lotta