Skärtorsdagen för två år sedan blev en mörk dag i mitt liv, för då somnade min pappa stilla in. Det var visserligen den 21 april, inte den 28 mars som det är idag, men trots att datumet inte är detsamma så förknippar jag ändå skärtorsdagen med detta. Tänk att det redan har gått två år.....
Jag har förmånen att få vara ledig denna veckan, bland annat eftersom jag jobbade hela helgen som gick - från tidig morgon till sen kväll. Igår satt maken och jag ute på altanen i solen, väl påpälsade, men ändå. Den första vårsolen är så ljuvlig. Jag dras till ljuset och värmen efter den långa mörka vintern. På söndag är det dags att ställa om klockan till sommartid igen. Vore bra om man kunde ställa om vågen också,
eller hur:-)
