lördag 7 augusti 2010

Mmmm så gott....


åkte in till den närliggande staden för att socialisera unghunden lite grann. Hon träffar ju inte så mycket folk här på landet så vi får bege oss in där det händer lite mer ibland. Eftersom det är stadsfestival denna helgen så var det ett säkert kort idag. Gator och torg fyllda av människor, hundar, cyklar, barnvagnar. Allt man kan önska sig. Bra träning, så bra träning att hon legat bakom soffan och sovit nästan hela eftermiddagen.

När vi ändå var där så passade jag på att besöka den nyöppnade ostbutiken. Å så mycket gott det fanns där. Eftersom det bara är jag i vår lilla familj som gillar ost och lufttorkad skinka är det perfekt att köpa sånt över disk. Då får man precis lagom mycket. Idag blev det Salami Napoli, Serranoskinka, Tallegio gourmet och Aura blåmögel.

Goda vänner var i Helsingör igår så idag fick jag ett riktigt danskt rågbröd och jättegod fetaost av dem. Vilken fest! Men det får ligga kvar i kylskåpet till imorgon för ikväll ska vi på kalas till min vän K som fyller år idag. HURRA för henne!!!

Stor och tung väcklarklocka

Visst älskar jag min "lilla" hund men när hon bestämmer sig för att vara väcklarklocka när jag faktiskt har sovmorgon, då är det inte lika mysigt...men bara att kliva upp för hon ger sig inte. När jag stigit upp, då struntar hon i mig:-)

onsdag 4 augusti 2010

Hundproblem?

Nu har valpen (som nog inte längre är en valp utan en snart 12 månaders unghund) börjat löpa. Tror ni det räcker om jag säger NEJ med myndig stämma när den gamle hanhunden (11 år) tror att han är ung på nytt och tänker sig en trevlig samvaro med henne?

Huset som var ett hem




i många år har vi gått förbi det här huset ute i skogen. Det rasar mer och mer för varje år och vi frågar oss varför ingen river det. Kanske för att det ligger utmed en skogsväg där få personer brukar gå, eller för att ägarna helt enkelt struntar i att det en gång var ett hem.

Ett hem där det bott och levt människor. I glädje och sorg och i vardagslivet. Det är inget stort hus men jag kan föreställa mig att där en gång har bott många barn. Hoppas de hade en lycklig uppväxt och att de sprang omkring i skogen och lekte indian och cåjbåjs.

Mitt hem är alltid där jag har min familj. Vi har av olika skäl flyttat ett antal gånger och i varje nytt ställe vi har bott har vi också skapat ett hem. Ett ställe där vi känner oss hemma. Ett hus är mer än ett hus, så länge det bor någon i det. Sen tappar det sin själ.

Många gånger när jag stiger in i ett nytt hus/hem kan jag läsa av stämningen i huset. Är det ett lugnt hus med frid? Eller finns det oro i väggarna? I vissa hus känner man sig lugn och trygg så snart man stiger över tröskeln. Husets själv välkomnar en att komma in. Huset i skogen känns bara öde. Ibland fantiserar jag om att skriva en deckare där huset ska finnas med. En mörk natt är man nog inte så kaxig ute i skogen bland de raserade brädorna. Borde vara lätt att skapa en läskig intrig. Men vem vet, en vacker dag kanske ägaren tar sig i kragen och river det. Och sen kanske han bygger en "bungalow" istället.

Jag protesterar alltså röstar jag inte,

tycks många svenskar tänka, tyvärr fler och fler för varje val. Vi bor i ett land där vi från 18 år helt demokratiskt får vara med och bestämma vem som ska styra vårt land under de kommande fyra åren. Och på så sätt får vi även inflytande över våra liv och vår vardag.

-Det spelar ingen roll vad jag tycker, jag kan ändå inte påverka, säger en del. Fel säger jag. Man kan alltid påverka! För varje liten droppe urholkar faktiskt stenen. Ensam kanske inte varje människa kan uträtta stordåd, men tillsammans med andra som drivs av samma tanke och mål kan vi skapa underverk.

Det finns många länder i världen där folk inte får lov att rösta, eller om de får rösta så har de bara ett parti att välja på. Eller så fuskas det med valresultaten. Så skulle jag inte vilja att det var i Sverige. Därför utnyttjar jag mitt priviligeum och min skyldighet att rösta varje gång. Har påverkat mina barn att förstå detta, och vad jag vet så röstar de alltid. Däremot vet jag inte på vad eftersom det förstås är upp till var och en att bestämma det:-)

Svårt att veta vem man ska rösta på säger många. Speciellt när massmedia blåser upp den ena "affären" efter den andra. Vem kan man lita på? Jag håller med, de politiska partierna skiljer sig inte särskilt mycket åt vid en hastig överblick. De har skickliga talare som kan få allt de säger att låta bra. Och varje parti verkar ha någon liten eller stor skandal. Men oftast har vi alla någon fråga som vi vurmar lite extra för beroende på var i livet vi befinner oss. Det kan vara skola, omsorg, miljön osv. Jag brukar fokusera på just den frågan som jag är extra intresserad av och lyssna noga vad de olika partierna står i den. Och så röstar jag med de som jag tror kan driva och förvalta den delen bäst. Men att avstå från att rösta, aldrig!

Man protesterar inte om man låter bli att rösta. Man låter istället bli att ta ansvar, det är min åsikt.