varje år har vi både lönesamtal och utvecklingssamtal. Dessutom har vi individuella löner. Vid utvecklingssamtalet tar man upp saker som chefen tycker att man behöver utveckla. Gör man det kan man få högre lön.
Lönesamtalen är ingen löneförhandling utan information om vilken lön man ska få med en motivering varför man får just den lönen.
Förvirringen blir total om man har kämpat som en galning och jobbat som en iller under året som gått, får veta att man gör ett mycket bra jobb och att det uppskattas men får ett lönepåslag som är sämre än genomsnittet. För att man har en lön som är bra nog. Bra nog för vem? Vad innebär egentligen individuell lön, vem ska jag egentligen jämföra mig med om det inte finns någon som gör EXAKT det jag gör på EXAKT samma sätt. Motivationen att göra det där lilla extra, att anstränga sig om det ändå inte lönar sig, varför ska man det tänker jag nu. Fast en kollega sa till mig idag när jag beklagade mig och sa att jag skulle tagga ner -men då är ju inte du du, Ulla. Och det har han rätt i. Men jag borde ändå lära mig att inte ge för mycket av mig själv i jobbet.
Känns som lönesamtal är slöseri med tid. Om det ändå inte spelar någon roll vad man gör, eller hur man gör det och att man inte kan påverka lönen på något sätt, så känns det faktiskt sjysstare med ett besked via mejl tycker jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
tack för din kommentar, hälsar Ulla