Så i eftermiddags får vi se en kviga på vår lilla grusväg, alltså utanför hagen. Eftersom det går en stor landsväg några hundra meter bort så bestämde jag mig för att cykla ner på en annan väg för att mota bort kvigan så att hon inte skulle gå ut där.
Innan jag hinner ge mig iväg så ser vi en bil komma körandes på samma väg som kvigan går på, på väg ut mot landsvägen. Vi tänkte då, så bra - då motar de in kvigan. Nejdå. De fortsatte köra. Varpå kvigan förstås fortsätter gå ut mot stora vägen.
-Tänker de inte stanna, undrade jag. Om de inte vågar gå ur bilen kan de väl backa, annars skrämmer de ju ut henne på vägen. Men nej, de fortsatte köra mot henne och hon fortsatte förstås bort mot landsvägen i rask takt. När det var ca 40 meter kvar till den så började de äntligen backa. Men då var det för sent! Vi såg hur kvigan gick från grusvägen ut på landsvägen.
Jag sprang till min cykel i garaget och slängde mig på den. Cyklade som en galning ner på parallellvägen till stora vägen och mötte kvigan där. Hoppade av cykeln och motade in henne på grusvägen igen, innan någon bil hann köra på henne.
Så upp på cyklen igen och cyklade efter henne som en modern "cowgirl". Hon ökade farten och jag också. Plötsligt tar hon ett språng över staketet, i bästa hästhopparstil, in i hagen till sina ko-kompisar:-). Inte visste jag att kor kunde hoppa hinder. Men jag kunde glad i hågen cykla hem igen.
Funderar fortfarande på hur de som körde bilen tänkte. De stannade inte ens för att varna andra bilister utan körde ur byn på en helt annan vägv och riskerade därmed människor och djurets liv utan att lyfta ett finger. Sådant beteende förstår jag mig inte på!
Nu har bonden flyttat kvigorna till en annan hage längre bort från landsvägen, hoppas de stannar innan för stängslet i fortsättningen.
 |
| den här bilden tog jag för några veckor sedan när jag skulle åka till jobbet, men vem vet - det kanske är rymligen som är med på bilden. Nyfiken var hon i alla fall:-) |
Det var bra jobbat!! Hon tänkte säkert att den här människa är bestämd och vet vad hon vill. Så hon kände nog att det var lugnast att pysa hem igen. De är som barn. Behöver en fast hand.
SvaraRaderaDetta skulle jag vilja sett. Vad duktig du är själv har jag koskräck. / cj
SvaraRaderaBra Ulla! Nu är vi många kaubojsar i byn. Har vi berättat om när tjurarna rymde mitt i natten :D...? / Annika
SvaraRaderadet behövs många kaubojsar i byn Annika K för de rymmer rätt ofta:-).
SvaraRaderaJag har inte koskräck Christina så det är lugnt.
Annika J: hon fick nog fart för att jag satte av efter henne per cykel. Med den farten hon hade blev hoppet över staket en "piece of cake" :-)