min första tanke när någon säger -Det där ska/kan Ulla göra, är nuförtiden ett spontant NEJ. Tror inte det betyder att jag blivit lat, utan att jag kanske äntligen börjar lära mig att både tänka och därefter säga: -Tack för att du frågade, men nej tack.
Känns befriande om det är så att jag faktiskt lyckats omprogrammera i hjärnan lite grann. Men det gäller att fortsätta vara vaksam på gammalt inövat beteende. Bara lyssna på magkänslan och först där efter bestämma sig.
Riktigt befriande!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
tack för din kommentar, hälsar Ulla