Fullmåne och ösregn

kvällspromenaden med hunden blev blöt. Trots fullmåne så öste regnet ner och vinden ven runt öronen. Mörkt är det också, tur att det finns några grannar som har ytterbelysningar som tänds när man går förbi deras hus, för några gatlysen finns inte här i byn.

Såg ett flygplan där uppe på himlen bland stjärnorna - ja även stjärnorna lyste så det var nog ett stort lokalt regnmoln över vår lilla by. Kände att jag drömde mig tillbaka till Turkiet när jag såg ljusskenet fara förbi där uppe. För visst var de på väg till solen? Vore lite trist om de bara skulle till Skavsta eller Borlänge flygplats. Å andra sidan så är det tydligen inget vidare väder i Turkiet heller för tillfället. Skönast att bara kura skymning och tända några levande ljus här hemma i vårt lilla hus just nu.

Ikväll skulle jag egentligen åkt till Malmö för att vara på ett möte hela dagen i morgon. Men i morse bestämde jag mig för att stanna hemma och jobba undan på kontoret istället. En hel obokad dag är guld värd för mig, för igår var jag så stressad så jag kom inte ihåg från den ena minuten till den andra vad jag skulle göra. Därför kändes det bättre att avboka resan och istället prioritera att hitta någon slags struktur i det jag gör. Välja bort sådant jag inte hinner med och ta en sak i taget. Låter lätt i teorin när jag skriver det, så varför är det så svårt när det kommer till praktiken...?

 Det mesta jag har att göra är roliga, intressanta och utmanande saker. Problemet är att varje sak är "stort" och (tids)krävande. Däremellan kommer alla småsaker som dyker upp hela tiden och måste fixas. Jag tror att det är alla de där avbrotten som gör att man tappar tråden och blir förvirrad. Om man skulle kunna sitta exvempelvis fyra timmar i stäck utan att bli avbruten en enda gång så vore man säkert supereffektiv.

Det finns ett österländskt ordspråk som säger nåt i stil med "om du gör saker fort så tar det tid, men om du gör saker sakta så går det fort".  Det är nog ungefär så jag menar med ovanstående text:-)