Inte så positivt resultat

Asta har D-höfter enligt den röntgen vi gjorde i veckan. Det är inte så bra. Vår gamle hund, en Golden Retriver, hade också dåliga höfter men levde ändå ett gott liv tills han var nästan 11 år, så det räknar jag med för Astas del också. Däremot finns det en massa saker att tänka på så man inte förvärrar det hela. Råden här nedan har vi fått från Astas  mycket kunniga uppfödare Alex, och en del av dem kommer att bli svårt att kommunicera med Asta om:-) - med mina kommentarer i kursiv stil

· Trappor ska undvikas. Asta älskar att hoppa rakt ut i trädgården via trappan, så nu ska vi bygga en hinderbana vid den så hon måste gå lugnt

· Hala golv och hal is. Svårt att undvika när man bor på landet där det inte saltas, men det brukar funka bra ändå.

· Backträning i branta backar, inte bra varken uppför eller nerför. Ingen risk, det orkar varken husse eller matte med.

· Hård motion, tex cykling och långa ansträngande språngmarscher. Känns faktiskt lite skönt att inte behöva cykla med henne, det är lite farligt kan jag lova. Däremot tror jag att hon kan fortsätta springa med dotter L för det mår både Asta och L bra av.

· Rivstarter, tvärstopp, hastiga vändningar, tex vild lek med en annan hund. Visst ska hunden få leka, men bara under en begränsad tid (tex 5 min) och inte varje dag. Hon ÄLSKAR att leka med andra hundar. Så det får vi lösa på något sätt.

· Hårda underlag som asfalt och sten är stumt – bättre att gå på gräs, grus, sand, äng, skogsväg. Vi bor alltså helt idealiskt, för asfalt går vi nästan aldrig på.

· Hopp – både hoppa upp och hoppa ner, tex på ett hundbord ute eller bilen. Hon hoppar gärna upp i soffa, säng och stol. Nu får husse ta tag i detta, för det är han som lärt henne de dumheterna:-)

· Övervikt – inte bra för benen att bära extra vikt. Hunden ska vara slank, på gränsen till lite tunn. Och det är hon, hon är perfekt.

Simning däremot är jättebra, och det passar ju bra för Asta älskar att simma!!