Höstkänsla

bara fyra grader på morgonen var det för några dagar sedan. Inte fullt så kallt i morse men en frisk, klar luft. Den där krispiga höstluften ni vet. Full med syre. Det gillar jag med hösten.

Solen går ner allt tidigare. Dags att tända mysljus inomhus för att lysa upp i mörkret. Kura skymning sa man förr i världen. Dags att införa det igen, tror jag. För på hösten får man varva ner lite.

Än har inte trädens löv ändrat färg. Vi har en jättestor lönn på vår tomt. Den är fantastiskt vacker att se på hösten när den lyser av gult, orange och rött.

Denna hösten åker vi inte på någon solresa, vilket vi gjort några år i rad. Nä, för denna sommaren har varit precis så som en svensk sommar ska vara när den är som bäst. Så jag längtar inte alls att resa till solen. Däremot är det skönt att vandra i naturen. Se lingonen i tuvan man går förbi, den lilla förskräckta harpalten som trycker i gräset och korna som fortfarande betar i hagarna.

tänk vad lite färg på ett skosnöre kan göra skillnad...

Här har det varit fullt med stadsfester och marknadsdagar senaste veckorna. Det är något visst att gå runt bland knallarna och kolla in vad som säljs. Tyvärr är utbudet av varorna som säljs inte alls så varierat som det var förr. Nu är det många stånd som har precis samma innehåll: väskor, kläder (i one size), gräddbullar och leksaks-krimskrams. Var tog de robusta sakerna vägen? Glädjande nog hittade vi en knalle som sålde olika oliver i lösvikt. Dyrt som bara den, men gott. Mycket gott!

Efter två veckor på jobbet så är man i full gång igen och det känns väldigt avlägset sen man hade semester. Märkligt, eller hur:-)