söndag 30 december 2012

Kalle, 102 år

intervjuades på radion idag. Han bor i ett område där folk blir gamla, och uppenbarligen är han en av dem eftersom han fyller 102 år i¨mars. Han bor i eget hus med trädgård och sköter sig själv. Får visserligen lite hjälpa av "barnen" med trädgården, berättade han. Barnen måste väl vara sådär 75-80 år skulle jag förmoda:-)

Han cyklar på motionscykel varje kväll och tränar med vikter. Inget problem med hörsel eller minne, det märktes under intervjun. Han sa att han inte hade en enda krämpa.

-Vad äter du då, det vill nog många veta, frågade reportern.

-Jomen det var ju det där vi skulle prata tyst om, sa krutgubbben. Jag äter socker, saltar på allt och mycket fett. Det fetaste fläsket, men det är ju inte så fett nuförtiden. Och så dricker jag kaffe, minst fem koppar per dag och det har jag alltid gjort. Men sprit rör jag inte. Bara öl och lite likör, sa han.

Och så slutade han med att säga:
-Jag ser alltid ljust på saker, tror på det bästa.

Vilken underbar man. Riktigt "pillimarisk". Så skönt att höra att dessa krutgubbar och gummor finns. Det finns så många idag som inte mår bra, varken fysiskt eller psykiskt. Det kan bero på stress, stillasittande, oro och grubbel - många av våra "välfärdssjukdomar." Allting ska gå i 120 km/h och vi glömmer ofta bort att stanna upp en stund och bara andas. Släppa alla krav på vad som måste göras och köpas. Stilla oss lite.

Årets julhandel gick upp till nästan 70 miljarder kronor och fyrverkeriinköpen inför morgondagen till en kvarts miljard. Det är inte det att jag inte tycker att vi ska fira. Men jag tror vi överdriver en del. Vi kan inte köpa kärlek eller något annat som är viktigt. Jag tror inte heller kvalitet helt kan ersätta kvantitet när det gäller att dela med oss till släkt och vänner av oss själva och vår tid. Det är inte tanken som räknas, det är handlingen. Om så bara en pytteliten handling som visar att du bryr dig om, der mer än en HD-tv som ändå läggs ut på blocket så snart klapparna är öppnade. Jag raljerar lite, men tyvärr är blocket.se överfyllt av för dyra julklappar som någon köpt - av omtanke hoppas jag - men som mottageren bestämt sig för att sälja direkt.

Jag hade bokat en slädtur - med häst och släde tills idag. Tanken var att ta med hela familjen, döttrar, svågrar och barnbarn på en lång härlig tur i snön. Det var snö när jag bokade. Idag regnade det stooora droppar från skyn. Besvikna blev vi allesammans men nu hoppas att snön kommer tillbaka så vi kan ta en tur längre fram på nyåret. Det är ett äventyr som de inte kan sälja på blocket:-)

Ett GOTT NYTT ÅR vill jag önska alla mina läsare! Tack för att ni hängt med i mina numera ganska sällsynta inlägg.

bilden ha jag lånat från en bloggvän

onsdag 26 december 2012

Kunderna rasar...

Foto
nu gällde det mellandgsrean där några kände sig lurade. Orkade inte läsa hela artikeln. Synd om någon länner sig lurad av en butik som har rea, men varför tar tidningar till så stora ord numera när de ska beskriva händelser som är ganska vardagliga och inte så livsavgörande? Rasar? Vad är det för ord, smaka på det? Låter som en stor hop med mäniskor som står utanför en byggnad och skriker och hotar. Kanske kan man använda det mer naturliga ordet irriterade? Kunder irriterade över att bli lurade....

Det känns som det gått inflation i vårt språk. Chock används också i alla sammanhang. Nakenchock, hyreschock, kändischock...eller vad det nu är man skriver om. Inte är det äkta chocker i alla fall.

Hur ska vi kunna uttycka de verkliga stora händelserna, katastroferna och det som verkligen är viktigt när vårt språk tappat sin betydelse?

I Indien rasar folkmassorna för att visa sitt stöd för en kvinna som avled av skadorna hon fick vid en gruppvåldtäkt. Det är en rasande hop med människor som kämpar för kvinnas rätt till att kunna leva tryggt och säkert. De ger sig ut, blir attackerade av militär och polis. De rasar. Med all rätt.

Jag får inte ihop balansen mellan dem och kvinnan som klagar på rean. Nej, det gör jag inte....

tisdag 25 december 2012

Dan efter "klappardan" - slappardan

efter julaftonfirande med familjen och midnattsgudstjänst i går kväll har det varit rätt skönt att bara vara idag.

Rejält förskyld har jag slappat och läst en deckare som jag kan rekommendera. Den innehåller saker att fundera över om hur det ser ut i vårt samhälle, Svikaren av Katarina Wennstam.


Snön regnar bort, så tråkigt säger jag som gillar snö! Photo: Snön smälter.....

Det är inte bara jag som slappat idag, Asta har också softat lite grann på soffan:-)

Ååå så mycket jag gillar att softa i soffan matte,-)

God fortsättning!
Photo: Tomten har visst varit på besök och tömt en säck under vår gran;-)
tomten hade tömt en hel säck under vår gran


tisdag 18 december 2012

Korvstoppning


Photo: Resultatet:-)

så länge jag kan minnas har vi ätit en speciell korv till jul. Receptet kommer från min farmors mor, kanske ännu längre tillbaka i tiden än så, jag vet inte säkert. Mamma och jag gör traditionsenligt korv varje år, ingen riktig jul utan den:-)

Vad har du för jultradition som du inte vill vara utan?


måndag 17 december 2012

En rums-gran

står nu på vårt köksbord tillsammans med en gris av betong och en liten röd jultulpan. På bordet ligger en grå julgransmatta som jag har "uppgraderat" till julduk. Granen, som jag köpte idag, är en ny "bekantskap" för mig.  Den barrar inte och behöver bara vatten en gång i veckan.



Har fullt upp trots att jag är långledig. Idag har jag slagit in en del julklappar. Och legat på soffan i en halvtimme ungefär och läst i den deckare. Asta använde min fot som huvudkudde.....;-)

Photo: Bra att ha mattes fot som huvudkudde när matte ligger på soffan och läser deckare.

Mitt i julmyset kan jag inte låta bli att fundera över hur vissa amerikaner vill hindra folk från att begå massmord med vapen. De vill förse lärarna med vapen och ta bort vapenfria zoner. Personligen tror jag våld föder våld! Och att istället för att avskaffa de vapenfria zonerna borde de istället avskaffa "vapen åt alla som en mänsklig rättighet".

söndag 16 december 2012

Nu är det jul igen.....

Har börjat julpynta lite smått här hemma. Det blir färre och färre tomtar för vare år som går. Men jag gillar ljus och amaryllis. Denna brickan står i vår hall och hälsar välkommen!

Foto

Foto

Vi har inte gardiner i så många rum eftersom vi har ganska små fönster, och jag vill ha in ljuset. Dessutom är de spröjsade så de är fina precis som de är. Men i köket brukar vi ha och igår fyndade jag dessa julgardinerna på Hemtex för 25 kr....

Foto

Julduken (avtorkbart tyg) gav jag också bara 25 kr för.....

Photo: Granen står så grön och grann i stugan

Julgranen är färdigklädd.  Inget glitter i år, katten kan nämligen få för sig att tugga i sig det och det är inte alls nyttigt eftersom det kan skada tarmarna. Jag väljer i stället att ha pärlband i rött och silver.

Foto

För ett par dagar sedan var två av mina barnbarn här. De letade förgäves efter en bra backe att åka pulka i men hade kul ändå i snön.

Photo: Klubb-tillverkning

Fick hjälp att göra julgodis. Här tillverkar vi klubbor av marschmallows som vi doppar i choklad och rullar i kokos, strössel eller pärlsocker. Enkelt och gott! Dessutom gjorde vi fina julkort:-)

Photo: Asta
Asta hälsar att nu är hon trött. Zzzzzz

fredag 14 december 2012

Stora rubriker. Nyhetsvärdet...?

Läser Aftonbladet på nätet. Med all rätt står det längst upp om massakern i USA. Än en gång har det hänt att någon utför ett vansinnesdåd på en skola där. Dags för USA att se över sina vapenlager. Är det verkligen en "mänsklig rätt" att bära vapen till vardags? Ser den gripande intervjun med den gråtande Obama. Mina tankar går till de drabbade, så många barn......

Nästa rubrik handlar om Kalle Ankas jul. Läsarna "rasar" över att Disney beslutat klippa bort några scener. Expressen har den goda smaken att inte ha med såna fånerier på samma prioriterade plats.

De senaste månaderna har det kommit fler och fler såna här "krisgsrubriker" -  låt oss svenskar ha kvar vår kultur. Och det delas statusrader på facebook i tusentals, twittras och bloggas. Och media skriver med stora bokstäver. Jag för min del är övertygad om att de mörka makter som ligger bakom den här typen av myter, rykten och konstiga händelser har ett syfte. Vi ska enas tillsammans mot en "yttre fiende". De där metoderna har fungerat förut, bland annat av nazister i andra världskriget.

Det är så självklart för mig att vi ska kunna ha våra gamla traditioner samtidigt som vi får in nya kulturers traditioner i vårt land. För mig är det inget motsatsförhållande i detta. Det handlar bara om respekt från båda håll.

Tänk om alla som klickar *gillar* på Facebook eller som skriver arga insändare om förbjudna pepparkaksgubbar (som inte är sant) kunde engagera sig lika mycket i något verkligt problem. Jag påstår inte att vi inte har problem med integrationsfrågor, men jag är säker på att det skulle vara både enklare och mer framgångsrikt att debattera och diskutera sakfrågor för en lösning, istället för en massa myter som inte stämmer.

Men jag är säker på att det finns så oändligt mycket - om så än bara småsaker - som vi tillsammans kan göra för att underlätta för någon annan människa här på jorden.

torsdag 13 december 2012

Fem timmars promenad

Photo: Vi hittade tomten och hans älg-ren i en rondell nära Smålandsstenar:-)
Detta fanns mitt i en rondell på vägen dit

på Gekås i Ullared idag och alla julklappar var inköpta. Härligt! Egentligen gillar jag inte att trängas med en massa människor men det är ändå väldigt bra att kunna handla allt man behöver på ett enda ställe. Så jag hade en tanke att just idag, när det är Lucia, så kanske många valt att stanna hemma och kolla på Luciatåg istället för att åka till Ullared. Och så rätt jag fick:-)


Photo: Inte ofta det är så lite folk på Gekås i Ullared. Handlat en full vagn i lugn och ro. *gillar*
i kön. 100 varor blev det i vår vagn;-)
 Inte mer trängsel än en måndagmorgon på Ica. Efter fem timmars promenerande runt i varuhuset, borde haft stegräknaren på mig för jag är säker på att jag gått minst en mil, kändes benen som stockar. Men nöjd var jag! Nu återstår att packa in klapparna i fina paket. Kul!

Innan vi åkte till Ullared i morse hann jag hälsa på förskolan där minsta barnbarnet går. Och se luciatåget där. Gissa om jag tyckte den här godingen var sötast av alla.....?

Photo: Ny dag, nytt Luciatåg :)
-Titta ner och stäng munnen, sa hennes mamma på förekommen anledning:-)

Idag har min julledighet börjat, jag har en hel del komptimmar att ta ut så jag är faktiskt ledig ända till
den 8 januari!!!

Tänker inte planera in en massa saker eftersom mitt dagliga arbetsliv är tämligen inrutat och uppbokat. Tror att själen måste få vila lite från krav och prestation ett tag. Så jag kommer att träna OM jag har lust. Läsa några böcker OM jag har lust. Sitta i morgonrock halva dagen OM jag har lust. Umgås med vänner NÄR jag har lust. Jobba - inte alls - även om jag får lust:-)



lördag 8 december 2012

Recept på julgodis

har jag inte, så jag tänkte efterlysa några här.  Jag är inte så bra på just julgodis men tänkte ändå att jag skulle göra lite i år, kanske med hjälp av barnbarnen. Har du något gott recept som du vill dela med dig av till mig (och de andra som läser bloggen) ?

Som tack får du kolla på den här ljuvliga bilden som jag hittat på Facebook:-)

fredag 7 december 2012

Bilkörning med roliga minnen


I mitt jobb ingår många resor, ofta med bil - ibland med tåg. Helst åker jag tåg för då kan man jobba på resan. Har för det mesta inget emot att köra, så länge det inte är halt eller rejäla regn - eller snöoväder. Tiden i bilen ger mig tid att tänka i lugn och ro. Ibland lyssnar jag på en ljudbok, ibland på P1. Idag skulle jag köra ca 10 mil till ett möte. Lyssnade på Martin Stenmarcks julskiva under tiden. Just den här låten tycker jag är så otroligt fin: Länk till Decemberfåglar.

Efter cirka 6 mil utmed motorvägen ser jag en bekant ortskylt. Namnet väckte ett roligt minne till livs. För ca 25 år sedan var jag mycket aktiv i det som då hette Kvinnliga Bilkåren, en frivillig försvarsorganisation där kvinnor utbildades på olika fordon för krigsplacering. Jag utbildade mig till ambulansförare. En vän till mig skulle transportera upp en ambulans från Skåne till Östersund eftersom vi skulle använda den under vår vinterutbildning. Hon och jag tog tåget till Skåne och plockade där även upp en av våra instruktörer. Han fick ligga bak på båren eftersom det bara finns plats för två i framsätet på en ambulans, men det tyckte han bara var skönt. Vi stannade och åt lunch och körde vidare. Rätt som det var började motorn låta väldigt konstigt. Min kompis som körde, tittade på mig med frågande min och jag glodde tillbaka. Vad händer?? Så stannade motorn helt och vi fick rulla in på vägrenen (det var inte motorväg på den tiden). Gissa om vi skämdes när vi märkte att det var bensinslut vi hade fått! Orden som ambulanskillen (som lämnade över bilen till oss) sa precis innan vi åkte, ringde i plötsligt i våra öron. -Glöm inte tanka, sa han:-)

Vi hade INGEN ANING om var vi befann oss. Inte ett hus i synhåll, inga skyltar heller. Vår instruktör kom utkravlande från båren och undrade vad som hänt.  Inte kunde vi svara, vi hade ju bara kört på och babblat under tiden och hade noll koll på läget....

Bestämde oss för att försöka stoppa någon bilist för att höra om de hade en extradunk med bensin med sig. Många stannade. ALLA frågade, med nyfikna blickar och röster, om vi hade en patient där bak. (nej, bara vår instruktör som gått och lagt sig igen..). Vi fick ju svara nej på frågan och då körde de vidare. Ingen hade extradunk. Efter minst en halvtimme gav vi upp och bestämde oss för att lifta till närmaste mack och ta med vår egen reservdunk och fylla den. Och lifta tillbaka. Ganska snabbt fick vi lift med en finsk möbelbuss. Tur han var finne, så vi slapp förklara....

Det visade sig att vi var ca tre kilometer från orten jag körde förbi idag. En ort som jag innan dess aldrig vetat fanns.  Tankade vår dunk full och precis när vi skulle gå ut på vägen för att lifta tillbaka svängde en ambulans in på macken. Det visade sig vara vår! En bil som tidigare hade stannat, och som vi bett fixa en dunk bensin till oss med någon som skulle på andra hållet hade verkligen ordnat det. Så nu kom vår instruktör åkandes för att hämta oss. Som vi har skrattat åt detta och varje gång jag åker förbi den ortsskylten så kommer minnet tillbaka!! Det tog oss två dagar att komma fram till Östersund, med en övernattning i Stockholm. Det visade sig att bilen hade sommardäck, på den tiden var det inte lag på vinterdäck och i Skåne är det sällan snö så de hade nog inte tänkt på det. Resan innan vi nådde Östersund var inte så rolig med snösmältning och blixthalka, och sommardäck. Men det var ett äventyr som vi nog aldrig glömmer.
Foto
På väg till mötet idag, så vackert vinterlandskap

Foto
På väg hem från mötet

onsdag 5 december 2012

Förväntan

jag tillhör dem som gillar julen. Tycker om att ha adventsstakarna framme - både den vanliga och de elektriska. De lyser upp så fint nu när det är mörka tider. Jag gillar att ha julgran, kan inte tänka mig att vara utan den faktiskt.

Det är något visst med dan före dopparedagen där man sitter i soffhörnan och njuter av att ha pyntat klart och kanske provsmakar den nygriljerade skinkan på en knäckbrödsmacka med grov senap. Till det ett glas julmust.

Jag njuter av de kalla dagarna och känslan av att komma in i värmen med röda blossande kinder. Det gnistrande ljuset som snön ger, av att sätta på raggsockarna och bara njuta.

Julen ska man nämligen njuta av, anser jag. Inte stressa sig halvt fördärvad för att tillfredställa allt och alla med det man tror måste göras. Det ÄR helt ok att köpa färdiglagad mat om man inte hinner laga. Och att köpa färdiga pepparkakor. Det funkar med en tomte på bordet, det måste inte vara 100. Man måste inte hellre flänga runt som en galning på julen bara för att alla andra förväntar sig det. Det är nämligen så att man kan bara vara på ett ställe i taget. Kanske går det att växla dagar varannat år för rättvisans skull? Måste man köpa julklappar för 1000-tals kronor eller kan man välja ett paket som istället är valt med stor omsorg?

Jag tror, nej jag vet, att julens viktigaste budskap är frid och glädje. Att vi ska få ta det lite lungt och lyssna på julsånger och hinna krama om våra barn och barnbarn. Och våra gamla.

Vi borde helt enkelt sänka våra krav - vilket ger lägre kostnader och lägre puls. Låta oss styras av hjärtat, inte av omgivningens krav.

Så firar vi våra jular.
bara en Swingin 1

söndag 2 december 2012

Vintertid



Foto
Asta gillar också snön och kylan

nu har snön kommit till byn, precis lagom till första advent. Kylan också, vi har ca -10 grader. Jag gillar när det är vinter. Mycket, mycket mer än när regnet öser ner i november.

.

Vaknade av att någon sjöng "bjällerklang, bjällerkang" så det dånade i huset. Det var yngsta barnbarnet, 3,5 år, som hade vaknat tidigt och var glad som en lärka. Hon och hennes mamma och storasyster har sovit över här i natt. När hon och hennes mamma åkte till gympan så gick storasyster och mormor (jag) ut på snöspaning:-). Där vi gick fanns inga spår, så vi passade på att hoppa hare-spår, göra traktorspår (vet ni hur man gör det?) och skriva en massa ord i snön.

Photo: Snö-spanarna


Photo: Husvagnen väntar på sommaren

Vi tittade till husvagnen också, den delar plats med vinterns vedförråd. Den har det bra där i ladan.

Har fixat lite adventsfint i glasverandan. Det är för kallt att sitta där, men det är roligt att det ser fint ut.

Photo: Advent i glasverandan

Photo: Advent i glasverandan