Lärde mig ett nytt uttryck idag: vaskare. Har tidigare hört talas om brats och stekare, även om jag inte brytt mig om vilket som är vilket.
Men idag när jag läste aftonbladet.se så kom jag att tänka på ABBA låten "Money money money, must be funny - in the rich mans world".
Visst skulle jag gärna ha lite mer pengar på banken, det skulle inte alls göra ont. Och jag skulle säkert kosta på mig en del saker också. Vilket jag redan gör i en ganska "lagom form". Men jag vet definitivt vad jag inte skulle göra: nämligen beställa in två flaskor champange för 165 000 kr per flaska och sen be kyparen att hälla ut den ena framför mig samtidigt som jag dricker upp den andra. Så gör "vaskarna" och för mig är det på gränsen till att de borde omyndigförklaras. Kan man inte hantera pengar bättre än så, borde någon annan göra det åt en. Har man så mycket pengar så man tydligen inte vet var man ska göra av dem och häller ut dyr champange "bara för att man kan", då kanske man skulle fundera på om det inte finnas andra i världen som både skulle ha nytta av och uppskatta de slantarna. SOS barnbyar, Läkare utan gränser, Djurens Rätt, Barncancerfonden eller precis vad som helst är bättre än att bete sig som en idiot!
Jag är inte avundsjuk på vaskarnas pengar. Jag blir i stället uppriktigt ledsen och illa berörd av att läsa om sådant beteende.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
tack för din kommentar, hälsar Ulla