tisdag 30 augusti 2011

Det gäller att inte ge upp

idag hade jag äntligen tid hos min frisör. Sommarhåret börjar se trist och slitet ut och imorgon ska jag åka till Oslo på studieresa. Såg verkligen fram emot att bli snygg i håret.

Stack iväg från jobbet, sent som vanligt, och upptäcker då att jag har ett meddelande på mobilen (min privata som oftast ligger långt ner i handväskan när jag jobbar). Det är en tjej som säger att min frisör är sjuk. Klockar var då 5 i halv 5. De flesta frisörer stänger kl 18.

Optimistiskt tänker jag att jag jobbar ju i en hyfsat stor stad med mååånga frisersalonger. Någon av de stora salongerna bör väl ha en dropin-tid.  Trodde jag. Började ringa. -Hej jag heter Ulla har ni tid med mig idag? -Nej tyvärr har vi fullt. -Jaha, tack ändå. Riiiiiing. -Hej jag heter Ulla.....Efter 10:e samtalet var jag nära att ge upp.

Satt en lång stund och resonerade med mig själv.-Ulla, det spelar ingen roll, du kan vänta en vecka. -Nej Ulla, det kan jag inte. Jag vill fixa mig idag. -Men Ulla, kom igen nu, ingen har tid så här sent. -Jo Ulla, jag ringer ett samtal till. Och det gjorde jag. En man med en liten brytning svarade. -Oj, tänkte jag, nu har jag ringt till en herrsalong (finns det såna fortfarande förresten?). -Hej, jag heter Ulla har ni tid med mig idag, sa jag ändå för jag tänkte herr eller damsalong spelar ingen roll just nu - bara de är frisörer
 -Ja, i så fall får vi jobba över, svarade han. -Men nej, det behöver ni inte, sa jag och kände mig dum. -Jo men självklart gör vi det, så gör vi ibland. Jag bokar in dig hos Monika. Passar det halv 6?

Självklart passade det. Träffade en underbar frisör och hennes "frisör-make". Jag tackade för de hade ställt upp. -Självklart, sa han. Du lät desperat:-)


Hon berättade livligt om en massa kul saker ur deras liv under tiden hon gjorde iordning mitt hår. Han kom från Libanon till Sverige i slutet på 80-talet och hon kom från forna Jugoslavien 1993.

När hon fick höra var jag jobbar så undrade hon jag visste något om vårt fibernät. Jag svarade så gott jag kunde och när jag gick därifrån hade de bestämt sig för att göra en beställning. Där ser man - vi blev båda "vinnare":-)

Innan jag gick hem tog hon sig tid att ordentligt förklara hur jag ska hantera mitt ostyriga självlockiga hår för att det ska hålla sig fint och lockarna inte ska se "frissiga ut".

Så här blev det när det var klart.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

tack för din kommentar, hälsar Ulla