måndag 13 september 2010

Att vilja men inte få

visst är det märkligt att man alltid får en oemotståndlig lust att svälja när man sitter hos tandläkaren och inte får svälja. Det blir nästan lite hysteriskt. Ungefär som när man får lust att skratta när det är totalt olämpligt. Eller slicka sig om munnen när man äter sockerbullar.

Jag ligger där i tandläkarstolen, upp och ner, och tänker att vattnet från borren eller vad det nu är, inte borde kunna rinna ner i halsen, utan istället borde rinna ut. Kör med mentala avslappningsövningar och försöker med djupandning. Men det är inte mycket bättre än att inte försöka svälja, det kan jag lova.

Fick testa min förmåga att hantera det där idag, för jag fick massor av vatten både i och utanför munnen när tandläkaren fixade till båda mina framtänder. Snygga kanintänder har jag nu, får hoppas att de håller ett bra tag eftersom notan slutade på drygt 3200 kr. En otrolig massa pengar tycker jag som är bortskämd med att sällan eller aldrig ha några hål eller andra "fixa-grejor" vilket har gjort mitt tandläkarkonto ganska lågt genom åren.

-En enda tandkrona kostar ca 5000 kr, sa han tröstande. Vilket skulle betyda att jag idag har sparat nästan 7000 kr. Men så kan man väl inte räkna?!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

tack för din kommentar, hälsar Ulla