måndag 6 september 2010

Fast i säkerhetkontrollen

För första gången så blev jag igår stoppad i flygplatsens säkerhetskontroll. Har flugit många gånger men alltid kunna passera utan problem. Jo, förresten. En gång hade jag några nitar i jeansjackan som pep, men det var ju inga problem.

Igår så la jag som vanligt min handväska och jacka i den lilla plastbacken som åker in i röntgenmaskinen och gick själv igenom bågen. Inte minsta pip där. Men den lilla plastbacken dröjde. Och dröjde. Trodde den fastnat på något sätt. Men plötsligt kom den ut på bandet och med den följde en vakt. Ja inte på bandet förstås, utan bredvid. Han pekade på väskan och bad mig öppna den. Sen sa han att jag skulle ta ut några av sakerna - inte alla. Vet inte varför han själv inte kunde göra det, men jag lydde förstås. La de pinaler som han önskade i plastbacken igen.

Under tiden började mina tankar snurra. Vad var det som de kollade på? Jag hade ju slängt vattenflaskan fast den var halvfull och visste att där varken fanns varken knivar eller bomber.

Så kom väskan ut ur maskinen igen och vakten också. Jaja, inte ur maskinen som sagt var.

-It´s still there, sa han med gravallvarlig röst.
-What, sa jag ytterst förvånad och nu lite rädd. Vad hade tagit sig ner i min väska??

-My collegue can see a cricle, sa han.
-An apple, påstod jag tvärsäkert och slängde upp det ur väskan.
-No, no! kom det bestämt.

Mystiken tätnar. Vad tusan har jag för något cirkelformat i väskan.

Han pekar, med sin vita handskklädda hand på väskan och uppmanar mig:
-Open it. Put all the things in the box. (det kunde han ju bett mig om redan första gången kan man tycka)

Jag lyder förstås och börjar plocka ur väskan som förstås var överfull som vanligt. Då får han se en liten nessesär som jag brukar använda för att förvara småsaker.

-Open it, säger han och spänner ögonen i mig. Jag hinner tänka "undrar vad de gör med terroristmisstänkta i Holland", medan jag öppnar dragkedjan.

-Aha, there, säger han triumferande och pekar på en liten orange ask. -Open it!

Lite full i fniss öppnar jag den och visar honom min specialgjutna öronpropp som jag använder för att stänga ute ljud (eftersom jag har tinnitus och är ljudöverkänslig). Hur förklarar man det på engelska......Kan inga glosor för öronpropp och tinnitus tyvärr. Men som tur är verkar han fatta vad det handlar om och viftar iväg mig med den vita handsken.

Plockar snabbt ner mina saker i väskan igen och rusar därifrån innan de hinner ångra sig. Tror inte jag skulle klara vatten och bröddieten - även om det skulle göra underverk med min figur - eller vad de nu gör med terrorister som smugglar sprängämnen i öronproppar.

Jag är faktiskt väldigt tacksam för att det finns säkerhetskontroller på alla flygplatser för att jag ska kunna känna mig trygg när jag flyger. Det jag funderar på är varför de inte såg samma sak på Kastrup och blev lika misstänksamma där, öronproppen låg nämligen på exakt samma ställe då. Så frågan är: hur säkra är egentligen säkerhetskontrollerna...?

2 kommentarer:

  1. Hahahaha visst är det pinsamt! Var med om samma sak i England. Hade missat att jag hade en liten flaska handsprit i fotoväskan som åkte med i säkerhetskontrollen. Gissa om de nagelfor kamera, mig och väska..... Men visst känns det skönt att det är så. Löjligaste säk-kontrollen var när vi kom från USA och mellanlandade i London. Vi tog oss från ena terminalen till den andra utan att lämna flygplatsen eller träffa "okontrollerat" folk. Ändå fick vi gå igenom hel proceduren igen. Av med skorna, ut med datorn, av med bältet, av med klockan (inte jag då för min är i titan och det ger inte utslag, så nu vet alla terrorister att de ska göra saker i titan!). Löjligt måste jag säga. Skulle vi ha kunnat knåpa ihop en bomb på väg i från ena planet till det andra???? Jaja, vi han i alla fall med anslutningsplanet och det var tur.
    Kram
    Mia

    SvaraRadera
  2. ja, det är bra att de kollar men det kan bli absurt också. När vi skulle åka hem från Filippinerna en gång (före 11 sept) så fick vi slänga all tandkräm och hårshampo - även att det inte låg i handbagaget. Sen såg vi hur flygplatspersonalen gick och hämtade det i papperskorgarna. Vi skrattade och sa att nästa vecka kanske de behöver skosnören eller nåt och då tvingar de en att slänga det också:-)

    SvaraRadera

tack för din kommentar, hälsar Ulla