lördag 28 maj 2011

Maktmissbruk

så väl det syns om en människa har valt att ha ett djur för att hon/han tycker om djur eller om det är för att få ta makten över en annan varelse. Självklart måste man fostra sina djur, speciellt om det är hundar oavsett om det är små eller stora.

Dock är det påfallande ofta man ser de stora, lite speciella hundaraserna tillsammans med en viss typ av personer. Idag när vi var inne i samhället och gick med vår hund, måste träna henne i socialt beteende ibland eftersom vi bor på landet, träffade vi på två killar med en stor hund. Vår hund ville ha kontakt, de gick på andra sidan gatan, och började rycka i kopplet. Vilket hon inte får, men det är också därför vi måste träna henne att möta folk, hundar och annat.

Den andra hunden, som befann sig på motsatta trottoaren, svarade upp på hennes invit genom att krumbukta sig lite. Den drog inte i kopplet! Ändå såg jag att den fick en rejäl avbasning av sin husse. De gick sedan vidare i maklig takt ungefär 100 meter till framför oss innan de vek in på en annan väg. På den korta sträckan såg jag "hussen" visa sin makt över sin hund minst tre gånger, trots att hunden gick lugnt och stilla bredvid honom hela tiden. Det var inte fostran han höll på med, det var maktmissbruk!

Djur är levande varelser som behöver kärlek och omsorg. Och förstås också en god fostran. Men de finns inte till för att stärka upp en husses/mattes dåliga självkänsla! Jag mår fysiskt illa när jag ser sådant beteende, tyvärr inte alls ovanligt. Speciellt då med vissa hundraser och vissa människor.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

tack för din kommentar, hälsar Ulla