måndag 11 juli 2011

En del av min historia

"Kusiner är ofta livets första vänner. Kusiner delar dina barndomsminnen. Ingen annan än kusinen förstår din galna släkt. Lägg detta på din logg om du har världens bästa kusiner".

Så där stod det som facebookstatus på en av mina vänners logg idag. Visst är det så. Jag har inte träffat mina kusiner så jätteofta under barndomsåren eftersom vi bodde ganska långt ifrån varann. Men vi har alltid haft en bra "connection" när vi har träffats och vi har delat sorg och glädje och har vår gemensamma historia. Idag finns inte mina mostrar och min morbror kvar, så numera är det mamma som är "matriarken" i släkten.
I väntan på att alla släktingar ska komma:-)
Igår hade jag och min man bjudit in kusinerna med familj (och min egen närmaste familj förstås) till en träff. Vi hade hyrt en sockengård i närheten av vår lilla by, och där bjöd vi på lunchbuffé. Efter maten hade min yngsta dotter L ordnat en fem-kamp. Eftersom den äldsta i gruppen (min mamma) är 82 år och den yngsta bara några veckor (brorsdotterson) så var lekarna verkligen avpassade så att alla skulle kunna delta, vilket också de flesta gjorde med tävlingslust och gott humör.


Efter fikat åkte vi alla hem till vårt hus, där vi kusiner satt i lugn och ro och pratade minnen. Det är så intressant att höra hur olika vi alla uppfattat vår barndom och höra talas om gamla släktingar ur ett helt annat perspektiv än sitt eget.

Den yngre generationen, våra barn och min brors barn med respektive, satt i trädgården och hade det mysigt.....
......medan deras barn lekte för fullt i trädgården. En helt underbar dag med strålande sol och härlig gemenskap!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

tack för din kommentar, hälsar Ulla