måndag 23 april 2012

Läskig resa

Tåget till Stockholm blev tre timmar försenat och jag var inte framme förrän kl 24, istället för kl 21 som jag räknat med. Hade beställt tågtaxi, och chauffören ringde mig när vi var ca 20 min från centralen. Han sa var han skulle stå och vänta.

Trött och sliten kom jag ut till taxiparkeringen. Ingen taxi. Andra som kom med samma tåg fick sina bilar, inte jag. Rätt som det var kom det en flygtaxi och de andra chaufförerna sa att den var min. När jag hoppat in så sa han som körde att det inte var min bil. Men då hade han redan börjat köra......Han frågade vart jag skulle, jag svarade och han sa en annan gata. Jag rättade honom. -Kan du visa mig dit, sa han. -Nej, det kan jag inte, svarade jag. -Men ska du inte hem, sa han då. -Nej, sa jag. Och jag brukar inte köra bil i Stockholm. Men du har väl GPS?

Jo det hade han. Men han satte inte igång den utan körde vidare i full fart. Plötsligt såg jag en skylt där det stod Nacka strand. Eftersom jag skulle till söder och inte riktigt vet hur de två platserna ligger i förhållande till varann, så frågade jag om han verkligen körde mot söder. Fortfarande ingen GPS igång. Vart tänkte han köra..? -Jo, svarade han. Jag kör mot söder, och så gjorde han en rejäl U-sväng. Nu började jag känna mig lite nervös.  Vart hade han tänkt köra mig...?

Jag sa till honom vad tunnelbanestationen heter som ligger närmast dit jag skulle. Därifrån visste jag vägen. Som tur var upptäckte jag en skylt med det namnet och insåg att vi var på väg dit...Jag kom fram dit jag skulle till slut, men det var med hjärtat i halsgropen. Hade hunnit tänka ut flera alternativa scenarier på den resan, ingen var trevlig......

Varför i hela friden använder inte chaufförerna GPS när de har en sådan......??

2 kommentarer:

  1. Vad obehagligt, skönt att det gick bra.

    SvaraRadera
  2. Hu! Jag tyckte det var läskigt bara att läsa om det. Skönt att allt gick som det skulle dock.

    Kram Lotta

    SvaraRadera

tack för din kommentar, hälsar Ulla