Tiden stannade till en stund idag

min store starke pappa har lämnat oss. Lugnt och fridfullt somnade han in med mamma, min bror och mig hos sig. Det känns både overkligt och sorgligt, fast han var så sjuk och vi var förvarnade. Hur mycket man än tror att man är förberedd så är man det inte.

Pappa har haft ett långt och bra liv. Han arbetade med sitt älskade företag tills för ett halvår sedan, trots att han blev över 84 år gammal.

Jag vet att änglarna i himlen har fått en kompis att snacka och debattera med nu. Pappa, saknar dig redan!