Det var en gång ett vackert paket

inhandlat i Dansjö gårdsbutik för att ges bort som present till dotterns svärmor , som också är en god vän, som fyller år i dagarna.

Jag är oftast ute i god tid med sånt här, så paketet inköptes i början av veckan och har legat i köket sen dess. Innan jag skulle åka från jobbet idag så ringde maken som just kommit hem.

-Vet du vad som hänt idag, sa han, med upprörd stämma.

(Jag såg då framför mig att vi inom en snar framtid ska få valpar i huset, att gammelhunden orkat med ett fyspass med den löpande unghunden.) Och suckade högt inombords innan jag svarade:

-Nej, vadå.
-Nonne, den gamle hunden heter så, har käkat upp paketet. Eller rättare sagt delar av paketet.

Det han hade gjort var att slita bort pappret runt om och tugga sönder omslaget till fin-skorporna. Inget mer, som tur var, upptäckte vi vid inventeringen.

Så det blev att åka bort till gårdsbutiken för att köpa ett nytt paket skorpor och be dem slå in paketet lika fint en gång till.

Nu ligger det högt upp på hyllan. För i vår familj är det inte alltid valpen som ställer till mest, det är den über-barnsliga Golden Retrivern vi har, och han är som sagt bara 11 år snart...