har varit på adventskonsert i kyrkan ikväll. Det var två körer som hade en gemensam konsert. Vackra sånger och vackra stämmor. Men trots det blir det lite känslolöst och oinspirerat när alla i kören hela tiden står och kollar ner i sina notblad/texter. Även om de sjunger om glädje så ser de inte glada ut, utan istället ser de bara allvarliga och koncentrerade ut. Den innerlliga känslan som en vacker sång kan förmedla försvinner.Kanske hade det varit bättre om de strukit tre, fyra sånger från repetoaren och istället gått in för att lära sig resten av sångerna utantill.
Jag vet att de är amatörer och att jag kanske borde vara mildare i mitt omdöme. Men det är så stor skillnad på att lyssna på en kör som sjunger med känsla och på en kör som bara sjunger inantill. Jag lovar! Och det är otroligt stor skillnad att vara med och sjunga i en glad kör som vågar. Vågar chansa på att det kanske blir en ton fel här eller där och som kanske tappar en textrad ibland. Vad gör det om bara hjärtat finns med? Och är man så många som man oftast är i en kör så gör det inget om en tappar texten för alla tappar oftast inte samma text samtidigt.
Så släpp loss alla körsångare. Släng era noter och våga er ut på djupt vatten. Det kommer att blli en underbar resa. Både för er som sjunger och för oss som lyssnar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
tack för din kommentar, hälsar Ulla