torsdag 16 februari 2012

Mina barn och andras ungar

det här blir inget lättsamt inlägg, men det känns ändå viktigt att skriva. Varje dag dör ofattbara antalet 22 000 barn under 5 år på grund av att de inte har tillräckligt med mat, vatten och/eller medecin.

Det råder ingen brist på varken mat, vatten eller medeciner i världen  - det finns i överflöd! Men vi delar inte rättvist.....Pengar finns också. Julhandeln år 2009 omsatte i Sverige 64 miljarder kronor. 64. Detta ska ställas i relation till den summa som Sverige gav i bistånd det året. Det året gav vi hälften av den summan...

Tänk - på bara en helg bränner vi svenskar upp dubbelt så mycket pengar som vi ger i bistånd till de som inget har. Ingen av oss kan förtås göra allt, men alla kan göra något.

Läste ett reportage om Anna Ryott som är generalsekreterare för SOS Barnbyar. Hon beskrev ett möte med två små pojkar i Kambodja. Storebror är 11 år och lillebror berättar stolt att storebror är bra på två saker. Det ena är att röka kokain och det andra är att ge oralsex.

Våra barn ger vi trygghet, pengar, saker - allt vad de ber om. Skulle vi acceptera att lille Nils 11 år på Skogsmullevägen gav våra äldre turistande män oralsex för att kunna köpa sig lite mat? Hur kan vi se så olika på barn? Är det verkligen så att det handlar om egna barn och andras ungar? 100 miljoner barn lever på gatan.

Jag och min man har valt att stötta SOS Barnbyar för att vi tycker att de gör ett fantastiskt jobb! Vill du också bli fadder så titta in här

1 kommentar:

  1. Så sanna ord och tyvärr har vi många fler barn här hemma hos oss som lider svårt i det tysta. Men till dem är det nästan hopplöst att få hjälp. Då blundar vi och hoppas på att problemet försvinner.
    Varma Kramar Katha

    SvaraRadera

tack för din kommentar, hälsar Ulla