att det ska behövas en speciell dag för att uppmärksamma att kvinnor inte behandlas likavärdigt jämfört med männen. Men bra att den finns eftersom vi behöver bli påminda. Det är inte bara stora saker som behöver förändras utan även små, eftersom det handlar om en grundvärdering.
Vi satt och diskuterade sport under fikat i dag på jobbet, och kom fram till att det är ytterst få idrotter där kvinnor får samma villkor som män. Vi kom på golf, tennis, utförsåkning och några till. Intresset för tjejsport finns bara när det går bra för dem. Då kommer publiken. Men hur ska det gå bra för dem när det inte satsas på dem? Blir lite som hönan och ägget. Någon tog som exempel upp fotbollstjejen Marta som spelade i allsvenskan och drog publik. Men alla små tjejklubbar har inte råd att köpa in spelare.
Eller frågan om att kvinnor fortfarande inte har samma lön som män fast de gör samma jobb. Att det finns för få kvinnliga chefer vilket jag tror jag mest beror på att klimaten i företagen mer gynnar män. Inte på att kvinnor inte vill. Men det är tufft att vara ensam tjej i en mansdominerad värld. För då kan man inte vara kvinna utan måste spela med mannens villkor för att höras och synas.
Dock finns det ännu värre saker - att kvinnor blir ihjälslagna av sina närmaste, att kvinnor fortfarande inte har rösträtt i alla länder eller möjlighet att gå i skolan, att kvinnor blir könsstympade, att kvinnor blir bortgifta mot sin vilja. Att de inte får klä sig som de vill. Att preventinmedel och abort är förbjudet. Att kvinnor blir stenade till döds för att de blivit våldtagna. Och så vidare. Så nog behövs en kvinnodag, men jag tycker fortfarande att det är så otroligt sorgligt att den behövs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
tack för din kommentar, hälsar Ulla