fredag 18 februari 2011

Funderingar om våra fördomar

tjocka personer är dumma och inte så smarta. För de är tjocka för att de inte har någon karaktär. Eller? Men om den som är tjock går ner i vikt och blir smal och möter någon som de inte mött innan - tycker den personen att den före detta tjocka personen är dum? Troligen inte. Har hjärnan förändrats på den före detta tjocka personen så att den blev smart eller är det bara kroppen som förändrats? Hur hårt dömer vi andra egentligen?

Kvinnoprästmotståndare kräver män som präster. Hur ska de förhålla sig till en präst, som när han prästvigdes var man, men som efter några år opererats till kvinna och fortfarande är präst? Ska de vara för eller emot att den prästen är präst?

Utlänningar är helt annorlunda än vi, ser annorlunda ut än vi och beter sig annorlunda. Eller? Hur förhåller vi oss då till en som är adopterad och kom hit som bebis och inte känner till något annat än hur vi lever och pratar felfri svenska men som ändå är kolsvart i hyn? Är den personen svensk..? Om man är född i Sverige av en mamma och pappa som också är född i Sverige men har en farfar och farmor som kommer från ett annat land med bor i Sverige. Är man svensk då? När blir man egentligen "svensk" ...?

Hur kommer det sig att en man som är tillsammans med en ung kvinna är en riktig "he-man" medan när en äldre kvinna är tillsammans med en ung man så kallas denne "toy-boy"...?
Varför är en lång kvinna och en kort man löjeväckande?

Ja, man kan fundera på hur vi tänker ibland och hur lätt det är att dra förhastade slutsatser och döma på förhand.

Betyder en mössa eller keps som bärs inomhus alltid att personen som bär den inte respekterar övriga i rummet eller kan det finnas andra orsaker? Kanske att personen är sjuk och tappat sitt hår?

4 kommentarer:

  1. Jag var på en föreläsning om kreativitet för en tid sen. Barn är oerhört kreativa i sitt tankesätt. När man börjar skolan formas man att tänka lika. Alla stöps i samma form. Det tror jag är en stor anledning till att människor har så svårt för det som bryter mot det "vanliga" mönstret. Tyvärr skapar det förutfattade meningar. Allt ska vara på ett förutbestämt sätt.

    SvaraRadera
  2. ja, barn har inga förutfattade meningar innan de lärt sig vad "normen" är. De ställer bara frågor rakt ut vad de vill veta. Men jag tror det börjar tidigare än i skolan, jag tror det börjar med vad man hör och ser hemma.

    SvaraRadera
  3. Apropå barns lite större vidsynthet...

    http://helakarin.blogspot.com/2010/05/latsasvanner-i-vuxen-alder.html

    SvaraRadera
  4. @Karin: barns kloka tankar ger verkligen perspektiv

    SvaraRadera

tack för din kommentar, hälsar Ulla