måndag 24 januari 2011

Hur blev vi så bekväma?

lyssnade på radionyheterna på väg hem från jobbet. En av nyheterna var att man får lägre elpris om man tecknar avtal.

Oj, så konstigt! Får man bättre pris om man har ett avtal med leverantören? Så fungerar det väl inte i någon annan bransch *ironi*.

Varför är vi svenskar så otroligt naiva i vissa frågor. El ska komma ur två hål i väggen 24 timmar om dygnet året runt utan avbrott utan att det kostar något. Självklart ska bönderna leverera mjölk gratis också, det är väl en svensk rättighet? För att inte tala om morgontidningen. Hur vågar tidningsbudet vara sen en morgon när det är snöstorm, 3 meter höga drivor och 25 grader kallt? Tidningen ska finnas i min låda exakt när jag vill hämta den, utan minsta strul. *fortfarande ironi*

Åker vi utomlands så ska det fungera precis som hemma. Helst ska alla vi möter dessutom prata svenska så vi slipper anstränga oss.

Hur blev vi så här mätta och bekväma?

Hörde en föreläsning idag av en kvinna som berättade hur det var att växa upp i Östtyskland. Hon var väldigt ödmjuk. Sa att hon haft en bra barndom, barn mår ju bra om de har en stabil familj, sa hon. Och barn förstår inte politik. Hon bodde där de första tjugo åren av sitt liv, nu bor hon här i Sverige.

Hon berättade att folk stod i kö utanför affärerna när det fanns något extra gott att köpa ex vis bananer. Ibland stod de i kö för att det var kö, utan att veta vad som såldes. Men en kö betydde att det var något gott.

En gång sökte hennes pappa visum för att åka till väst och träffa sin mycket sjuke far. När han kom till myndigheten sa de att han fick åka om han lovade att spionera för öst. Han vägrade och blev förföljd i flera månader av polisen som ville övertyga honom. Trots att han säkert var mycket rädd för följderna så valde han att fortsätta neka. Dottern fick inte reda på detta förrän hon var vuxen.

Hon berättade också att hon och hennes mamma satt och tittade på "svenskfärjan" vid Rostock på sommaren. Drömde om att en dag kunna få lov att lämna sitt land, men trodde aldrig att de skulle få den möjligheten.

Hon sa att hon uppskattade att få leva i en demokrati och att själv få lov att fatta beslut och att välja. Men hon sa också att vi inte alltid uppskattar de möjligheterna vi har och att vi borde stanna upp ibland och inte ta allt för givet.

En viktig synpunkt från någon som upplevt en annan värld än vår.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

tack för din kommentar, hälsar Ulla