Symboliken är tydlig

Var ute på en lång vinterpromenad tidigare idag. Tog en del bilder som symboliserar hur jag upplever delar av mitt liv för tillfället. Många tankar far runt i mitt huvud, nästan som forsen på bilden jag valde som ny bloggbild.

Men jag ser också att där forsen slutar så tar det lugnare vattnet över. Det är inte stilla vatten, det flyter på i en bra fart - bara inte riktigt så intensivt som där vid själva fallet. Jag ser också min trygghet som finns där, den tjocka kedjan som hindrar mig att falla i.


Sprickan i vägen, kan tyckas djup och kanske tror man att vägen är helt förstörd av tjälen.

Men jag vet, med min erfarenhet, att det går att köra på vägen trots sprickan. Jag vet också att när det tinar i marken så kommer sprickan att minska och kanske till och med helt försvinna.

Jag undrar, precis, som Asta hur världen kunde förändras så. Nyss fanns det varmt vatten att bada i och nu är det istället bara hårt och kallt. Men å andra sidan kan man ju gå på vattnet som det ser ut nu:-)

Livet är höga berg och djupa raviner ibland, men jag skulle inte vilja leva på en rak slät motorväg hela tiden, utan känslor och utan utveckling.

Visst är livet fullt av förändringar och händelser som man inte alltid kan påverka eller som man ibland tycker är onödiga, jobbiga eller orättvisa. Men det finns en väg ut! På något sätt kommer man igenom, även om det inte är självklart var dörren finns. Men jag vet att den finns där och väntar när jag är redo att se den.